samtider

Minnet är kort. Lagrådets 77 sidor långa förintande sågning av förslaget till ny skollag, är glömd, men ligger endast fyra år bort. Lagrådets protokoll är daterat 2010-02-24. För att få till stånd ett ikraftträdande före valet, hade regeringen alltså mindre än en månad (2010-03-23) på sig att reda upp i det juridiska moraset. Propositionen kom till stånd i grevens sista minut och den nya skollagen (2010:800) klubbades igenom av riksdagen. Mycket av lagrådets kritik hade åtgärdats, men faktum kvarstår. Vår nya skollag var ett slarvigt genomfört hastverk. Ett riksdagsbeslut förändrar inte den saken. Den är och förblir ett slarvigt genomfört hastverk.

Lagrådet består av jurister och granskar endast de formellt juridiska sidorna av förslag till lagstiftning. Lagrådet kan i mindre utsträckning uttala sig om en lagstiftnings tillämpbarhet i en specifik verksamhet, t.ex skolan. Sant är dock att lagförslag av dålig juridisk, hantverksmässig kvalitet även brukar uppvisa brister i andra avseenden, t.ex brister i tillämpbarhet, täckningsgrad, smidighet eller struktur. Vår nuvarande skollag dras med brister i alla dessa avseenden.

En av mina invändningar mot nuvarande skollag är att den blandar normativa och formaljuridiska stadganden på ett olyckligt sätt. I händerna på skolans tillsynsmyndigheter har detta fått negativa konsekvenser. Vad ska man t.ex säga om följande paragraf?

Kap. 1, 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära…

Innehållet är sympatiskt, ja, men är det juridiskt? Jag menar att detta är typisk ramlagstiftning. Formuleringarna återkommer dessutom i flera av skolans styrdokument, inte minst läroplanen. När denna typ av ramlagar tillämpas strikt juridiskt, som av Skolinspektionen, blir det inte särskilt rättssäkert.

Exempel på denna typ svaghet fanns redan i förra skollagen (1985:1100), men den har förstärkts och förvärrats, snarare än avvecklats, i den nuvarande. Med tanke på en allmän samhällsutveckling sedan 1985 mot ökad juridifiering känns detta otidsenligt och oöverlagt.

Det finns i och för sig inget att invända mot att huvudmän försöker leva upp till följande paragraf,

Kap 2, 23 § Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare
och förskollärare som har forskarutbildning.

Men hur i hela friden skall ansvar utkrävas? Hur många forskarutbildade lärare finns det ö.h.t i omlopp? När såg ni senast en platsannons typ, vi ser gärna att sökande till tjänsten som förskollärare/svetslärare är forskarutbildad? Paragrafen är ett av flera exempel på politiserad juridisk slagg.

Allvarligare än ovanstående är dock de lagmässiga moment 22 som finns inbyggda i nuvarande skollag. Dessa uppstår i förhållande till annan lagstiftning, men också i olika kapitel och paragrafers förhållande till varandra. Jämför exempelvis följande två paragrafer,

Kap. 1, 4 § …I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Kap. 3, 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Hur ska den enskilda pedagogen samtidigt som hon försöker uppväga skillnader i elevernas förutsättningar, lyckas med konststycket att ge de elever som lätt når kunskapskraven ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling? Är inte det ett indiskt reptrick?

Vidare, i Kap. 5, 6-8 § avhandlas ett antal disciplinära befogenheter som rektorer och lärare kan vidta mot störande elever. I 9-10 § för dock lagen in en hänvisning till Kap. 3, som ju annars avhandlar elevernas utveckling mot målen,

Kap. 5, 9 § Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.
10 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.

När vi följer hänvisningen till Kap. 3 finner vi att,

Kap. 3, 8 § …Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Det krävs ingen raketforskare för att inse att vi talar om ungefär samma elever i Kap. 3 och 5. Den elev som strular och drar på sig disciplinära tillrättavisningar enligt Kap. 5 har utretts eller skall utredas enligt Kap.3 och har befunnits eller kommer att befinnas i behov av särskilt stöd. Kan skolan alls tillämpa Kap. 5 utan att samtidigt dra igång omfattande utredningar? Ur de juridiska cirkelresonemang som följer av tillämpningar står för det mesta rektor eller huvudman med Svarte Petter. Därför tillämpas paragraferna enligt Kap. 5 också i ringa omfattning. Att i något sammanhang åberopa Kap. 6, 20 § utan att skapa en rekyl i Kap. 1 eller Kap. 3 är nära nog omöjligt.

Kap. 6, 20 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet
fullgör sin skolplikt.

Nåväl. Allt börjar med en bra lärare. Läraren är skolans viktigaste resurs. Vad säger då den nya skollagen om läraren/pedagogens roll i skolan? Vilket ansvar och inflytande har hon? Vad åligger en lärare, vilka är hennes rättigheter och skyldigheter? Läs gärna skollagen med dessa frågor för ögonen. Du kommer att bli förvånad.

…to be continued.