Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Epistemologi’ Category

billig bild xs

Sociolog Roland Paulsen i en slutreplik, främst riktad till nationalekonom Anna Sjögren:

”Vi fick en svällande föreläsning om hur bra det är med kvinnor som lönearbetar. Tack för det.

Men ingen har ifrågasatt det här. Det är klart att det är bra med lika stor tillgång till det lönearbete som strukturerar samhället, att bli ett eget ekonomiskt subjekt, men det är en fet generalisering att säga, att eftersom det behövs i u-länder som vi faktiskt kan ha exploaterat imperialistiskt, så måste vi värna om det i Sverige också. Vilket tydligen innebär att man absolut inte kan sänka arbetstiden.

Om man tog alla produktivitetsvinster och skeppade i väg dem till länder som behöver dem mer skulle jag så klart vara för att vi fortsatte arbeta lika mycket som idag, men hur i helsike kan man ens låtsas som om det är något vi håller på med?

Det finns ett samband mellan lycka, välstånd och tillväxt. Om man ser på lycka, gäller det sambandet bara fram till en viss gräns, därefter finns det nästan ett negativt samband, när vi får fler och fler psykiska diagnoser och mer psykiskt lidande i samhället. I Sverige nådde vi den gränsen ungefär på 70-talet. Sedan dess är det i princip ett nollsamband mellan tillväxt och lycka. Och där finns det i princip ett egenvärde i att föregå med ett gott exempel. Där kan vi faktiskt visa att allt gott uppstår inte ur att vi producerar mer och mer. Vi kan ta ut det i form av fritid.”

Se gärna hela den intressanta diskussionen på UR-play här:

http://embed.ur.se/embed/189845?cid=44iqli-4tk564

 

Read Full Post »

hus3
Stadens silhuett mot järnvägen i öster är dramatiskt förändrad. Där det väldiga betongkomplexet efter Svalöv Weibull och Lantmännen dominerat utsikten återstår nu bara en betongplatta, några asfaltsremsor och en stor hög med grus. Järnvägsstationen med sitt hotell och gatuköket har plötsligt blivit synliga.

Jag faller in i kön till gatuköket och får veta att de gamla byggnaderna har rivits under våren och att stadens fullmäktige nu bråkar om vad man ska göra med marken. Järnvägsstationen där jag tänkt slå mig ner är numera lägenheter och kontor. Järnvägstrafiken ligger för övrigt nere i väntan på en perrong. Jag beställer korv trots att jag inte är hungrig och slår mig ner vid ett av gästborden intill järnvägsgatans trottoar.  Strövisa kunder kommer och går, mest fordonsburna ensamma män. De köper hamburgare med pommes och äter under tystnad. Jag betraktar det platta ingenmansland som återstår av de betongkolosser som under en mansålder slagit sin ruvande skugga över staden och påmint om såväl dess stolta industrihistoria som senare dess stagnation.

Vi sägs leva i en tid av snabba förändringar. Samtidens mantra är att ”vi måste vara förändringsbenägna”. När jag ser mig omkring från min utsiktspunkt i Svalöv ser jag stillastående och stagnation. Är det en synvilla?

hus1På andra sidan järnvägen fylls verandan till vad som ser ut att ha varit en tjusig kontorsvilla i växtförädlingens tjänst, med unga män av utländsk härkomst. Längs järnvägsgatan strosar två kvinnor som av klädsel och hudfärg förefaller ha sitt ursprung på Afrikas horn. Mitt i stillaståendet vittnar de om utbrott av eruptiv förändring.

De blå oxtungor som växer mellan gatuköket och järnvägen bär vittne om förändring av ett annat slag, den omärkliga, plattektoniska. Under lång tid har oxtungans fröer färdats med de stora projektens fyllnadsmassor och över tid blivit en allmän del av floran även i Svalöv.

De eruptiva och de plattektoniska förändringarna växelverkar över större cykler av tid och resulterar i nya sammanhang som ingen kunnat förutse. Jag betraktar de bruna sniglarna i gräset. Den person som 1975 i Påarp jordade några ägg från den spanska skogssnigeln kunde inte föreställa sig snigelplågan fyrtio år senare. Lika lite kunde 1100-talets korsriddare i Syrien föreställa sig att unga syrianska män skulle befolka flyktinghotellen i Svalöv 900 år senare och gjuta nytt liv i en döende subarktisk landsort.

Read Full Post »

tegelugnarna_0071

På det hela taget är det mesta i stort sett värdelöst.

Därför behövs alternativ,

alternativ som i vissa avseenden inte är fullt lika värdelösa.

Om man till exempel nu släpper ut 800 ton om året

så kan man istället släppa ut 800 ton om året

trots att det då är skottår.

Nu har man hittat ett membran.

Om alla använder det, går det åt mindre,

utan att nån märker nåt.

Man behöver inte steka fisken så hårt.

Men vissa vill steka den hårt och

då kan dom utnyttja eftervärmen.

Bara vi är sams, löser sig de mest oöverstigliga problem

nästan som av sig själv.

Nu kommer posten fram på en dag.

Istället kan man ha dyrare frimärken

men ha det avdragsgillt.

Då märks det inte att det har blivit annorlunda.

Det gäller vår gemensamma överlevnad.

Då behövs alternativ.

Då måste man ställa upp,

vara beredd att offra upp sig,

men på ett positivt sätt

så att man kan fortsätta att bygga ut tillväxten,

så vi inte får det sämre.

För dom andra får det ju inte sämre när det blir sämre,

bara vi normala.

Om andra får, ska vi också ha,

så blir det rättvisa med allting.

Istället för urskiljningslös rovdrift

så behöver man inte prenumerera på fler tidningar

än man orkar läsa.

Då drar vi vårt strå till stacken,

utan att det blir besvärligt.

Då kan vi lämna över ett klot av hygglig standard

till kommande generationer.

Read Full Post »

trampo

Kalkbrott och benskörhet,

så är det

med orsak och verkan.

Som lår och sänghalm

följs de åt.

Men påstå inte att jorden är rund och

nedlåt oss icke i frästelse,

utan räls, inget lokomotiv.

Med nöden kommer ransoneringsbristen,

med sällsyntheten, vittnesbörden

och valvet bärs upp av dräktiga tyg,

så är det,

orsak och verkan i ett nötslakt.

Read Full Post »

bass

Hon vägrade att acceptera

molnens inverkan på nederbörden.

Molnformationerna, menade hon

uppstod genom solens ljus

då det bröts mot vissa partiklar.

Men varifrån kom regnet?

Hon visste inte säkert

mer än att det bildades på marken

åkte liksom hiss upp i luften

och slängdes av på någon våning.

Men varför alltid dessa gråa moln

allltid då det regnade?

Ja men ibland var det molningt

utan att det regnade

och ibland regnade det

utan att det var moln.

Flugor fanns där kodynga…

men vem påstod att kodynga

producerade flugor?

Ingen.

Read Full Post »

rituals

Hon log stelt när hon i julklapp fick ett fotoalbum.

Hon hade ingen kamera och

sitt sista foto brände hon då han visat sitt verkliga Jag.

Nu var hon ägare till ett fotoalbum,

tomma sidor med anspråk på att fyllas.

Ur Allers klippte hon bilder och klistrade in;

först en dajmreklam, så en till, sen en tredje.

Hon ville vara som kvinnan i reklamen,

lycksalig över en bit Dajm,

fylla sina kassar på Netto och

idissla

knastra

i ett rosa skimmer.

 

Read Full Post »

spindeltomat

Hon köpte en skraplott

skrap skrap.

Så en till

skrap

och ännu en

skrap, skrap, skrap.

Vardagens alla små förtretligheter bildade en kompakt vägg

runt Bosses Spel & tobak.

Hon var omständigheternas omringade fånge.

– Får jag en till?

skrap skrap

tills plånboken var tom.

Read Full Post »

Vatten

jord

Plötsligt en dag kom inget vatten ur kranen

Man blir ju fundersam och tänker,

vad är det här för ställe?

Röret försvann under golvet

men sen?

Ingen som visste.

Torkan var förfärlig

det nästan som knastrade i kranen.

Borrkronan kom

kronborra djupvattensbrunn.

Nu blir allt bra ska du se,

men inte.

Då fick vi frystorkat.

Ville vi inte ha

för vi blev lösa i magen av den.

Ja, allt var väldigt underligt den gången

vi skrev brev till TV och skyllde på dom

för dom visade hemska bilder

från Biafra.

Men dom sa att det var ett helt annat ställe

det kunde inte inverka.

Sen plötsligt kom det igen

bara så där

en morgon när nån vred på kranen.

Jag förstår inte hur det fungerar.

Nån under golvet

som gör nåt.

Read Full Post »

ko

Vissa drömmar dröjer sig kvar. Jag hade en sådan för några nätter sedan. Trots sin bisarra inramning framstår den i sin enkla logik som obehagligt trovärdig och har tvingat mig att ägna en del tid åt informationssökning på ämnet GMO. Variationer på den framtidsbild som spelas upp i min dröm framstår plötsligt som mer än sannolik.
Vad jag alltså såg i min dröm var min yngste son Alve, snart ett år. I drömmen hade han blivit gammal och satt med ett av sina barnbarn i knäet. Han berättade om sin egen barndom och hur man på den tiden kunde plocka bär, frukter och grönsaker direkt från träd, buskar eller trädgårdsland utan att det behövde passera livsmedelsverkets kontrollinstanser. Ungefär följande dialog utspann sig sedan:

lilja”Men hur vågade ni äta mat direkt från naturen?”
”Det var inte farligt på den tiden. Ett krusbär var ett krusbär, en melon var en melon.”
”Varför är det inte så längre?”
”Jag tror att det började med kriget mot Nordkorea. En av stormakterna, kanske USA, började genmodifiera smultron. Man korsade in en gen från, jag tror det var Od- eller Bolmört, den gen som står för själva giftigheten i växten.”
”Är det därför det finns giftiga smultron?”
”Från början, ja. Man spred fröer från dessa smultron med hjälp av drönare över det där arma landet. De slog rot, växte upp, barn åt av dem och dog. Det kallades för biologisk krigsföring.”
”Varför då, varför gjorde man så?”
”Tja, det var krig. Man ville väl vinna genom att slå mot fiendens ömmaste punkt.”
”Vann dom då?”
”Tanken var nog att det här skulle vara hemligt men på något sätt kom det ut vad den här stormakten hade ägnat sig åt. Nordkorea började fröbomba både USA och andra länder.”
”Med smultron?”
”Med alla möjliga växter, vissa giftiga, andra narkotiska. Man började även korsa in gener från djur i växter och gener från växter i djur. Snart ägnade sig alla krigsförande länder åt det här.”
”Och det är därför vi inte längre kan veta om den omärkta maten är giftig eller om den går att äta?”
”Tråkigt nog, allt det här spreds ju helt okontrollerat.”

grödorUngefär där tar drömmen slut. Den där lättnade över att det bara var en ond dröm infinner sig. I realiteten är det ju helt otänkbart att någon skulle använda kraftfulla teknologiska verktyg till något så galet, eller? Det är i vart fall inget som existerar i Anna-Maria Corazza Bildts föreställningsvärld. Hon vill övertyga oss om att GMO inte på något sätt skiljer sig från traditionell växtförädling (man skulle vilja se henne korsa in gener från råtta i blomkål med traditionella metoder). Är grödorna bevisligen säkra för människor och natur bör det vara upp till lantbrukarna och konsumenterna att avgöra om de vill odla och konsumera GMO-grödor. Det ska inte toppstyras av staten, avslutar Corazza Bildt i en text som ångar av aningslöshet. Med sådana politiker stärks ytterligare känslan av realism i min dröm. Hon förtiger i sin inlaga bland annat följande uppenbara realiteter:

vit vallmo – Jodå, scenariot i min dröm, med biologisk krigsföring är tydligen redan en realitet.
– Vi har bara sett början på de patentstrider som kommer att utkämpas då arter, livsformer och biologiskt material blir privat egendom med skyddad upphovsrätt.
– Existerande GMO kräver i första hand inte mindre bekämpningsmedel (som Corazza Bildt hävdar) utan är resistent mot bekämpningsmedel så att detta kan användas obegränsat. Det mest kända är, av Monsanto marknadsförda, Round-up.
– Ett antal stora multinationella företag har snabbt etablerat sig som globala aktörer på GMO-marknaden. De säljer ”sterilt” utsäde som gör brukare, framför allt i tredje världen, helt beroende av deras produkter.
– GMO leder till monokultur. Det hotar den biologiska mångfalden och gör jordbruket ytterst sårbart.
De produktivitetsvinster GMO ger är inte oomtvistade.
– Global mat- och jorbruksproduktion så som den ser ut i dag är groteskt dysfunktionell. Enorma mängder med grödor och mat slängs, både av efterfråge- och prisregleringsskäl. Enorma arealer används som bete för köttdjur eller för energiframställning. Med en sund omställning av jordbruket skulle stora produktionsvinster kunna göras helt utan GMO.

Den lobby som lindar politiker som Anna-Maria Corazza Bildt runt sitt finger är stark. Dock finns det förnuftiga röster i debatten. Jag hoppas de inte tystnar.

Här är en bra introducerande text för dig som vill veta mer om GMO.

dy

 

Read Full Post »

Tre bröder

3 bröder

Då, när solen stod i zenit nära nog dygnet runt, såg tre bröder, samlade på bild, ut så här. Min egen text om ledarskap (III) värker. Var klar med den när beskedet om nyval (extraval) kom, men såg den händelsen som ett exempel på vad jag försökte beskriva. Så, Del III kommer (fortfarande) inom kort…

Hör i denna stund (exakt faktiskt) att Daniel Sjölin blir sakkunnig hos Gustaf Fridolin. Imponerad! Varför får inte den skolregeringen fortsätta? PK, jo kanske allt för PK. För mycket frisk luft. Jobbigt. Inget som flyter upp, jobbigt. Min blogg, som går händelser i förväg, jobbig. Men jag saktar in, drar på del III…

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »