Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Satir’ Category

XIII

Anna strosade längs med gågatan i centrum. Lunch och håltimme gjorde att hon hade två timmar att fördriva. Hon var ensam. Hennes vänner på Stallhageskolan hade någon slags temadag och åt sin lunch på ett museum. Att strosa längs gågatan kunde, när man hade tur, innebära att något oväntat roligt dök upp. Hon lät förstrött blicken svepa över ett skyltfönster med ouppnåeliga läderjackor då hon anade en bekant gestalt i det solbelysta gatuparti som avspeglade sig i fönstrets glas. Hon vände på huvudet och blev alldeles kall då hon insåg att det var Kenneth Paulsson och att han var på väg nästan rakt åt hennes håll. Hon drog upp huvan på sin gula munktröja och gick snabbt i riktning bort från Paulsson. Hon vek av från gågatan in på den första tvärgatan som dök upp och halvsprang en bit innan hon åter saktade ner stegen och promenerade i rask takt fram till tvärgatans slut där den mötte Rostocksgatan som ledde upp mot innerstadens övre delar. Hon vände sig om och svor för sig själv när hon såg att Paulsson valt samma väg. Han verkade dock inte ha sett henne. Hans tempo var lågt och blicken var riktad ner i trottoarens stenbeläggning. Anna svor igen. Nu skulle hon bli tvungen att runda ett helt kvarter för att komma tillbaks till gågatan igen. Hon bestämde sig snabbt för att den övre vägen var närmast och började gå raskt längs med Rostocksgatans lätta uppförsbacke.

Vid Rostocksgatans slut öppnade sig ett litet torg och fyra vägar strålade samman. Anna betraktade femvåningshuset i gult tegel som låg rakt över torget och insåg att hon befann sig på en plats som hon normalt sett tog långa omvägar runt. Där var det. Hon blundade och träffades av en iskall vind som drog rakt genom hennes tunna kropp. Huset fanns alltså på riktigt. Men de andra sakerna som fanns i hennes huvud, var det bara en otäck dröm, någon slags jobbig fantasi?

Hon hade vaknat fullt påklädd i en främmande säng i ett rum som hon aldrig hade sett förut. Bredvid henne låg två lika främmande tjejer, jämnåriga eller något äldre. Hon hade känt sig yr och hennes huvud hade gjort ont. Bestört hade hon rest sig och tassat fram till lägenhetens ytterdörr. Den hade varit olåst och hon hade sprungit ner för trapporna utan att bry sig om sina skor som fanns kvar någonstans där uppe.

Anna tvingade sin blick längs fasaden upp till fönstret på fjärde våningen. Persiennerna var nerdragna. Där var det. Det hade fortfarande varit mörkt ute då hon barfota gick hela vägen hem. Hon hade aldrig berättat för någon. Kanske hade hon bara inbillat sig alltihop, kanske var det bara en dröm. Hon ryste, vände om och halvsprang in i Cottbusgränden som ledde tillbaks till gågatan.

Kenneth Paulsson var tillbaks på skolan efter sin långlunch med ärenden. Han hälsade avmätt på Aina Svensson och drog upp dörren till den administrativa korridoren. En gnagande oro ansatte honom men han försökte skjuta undan den genom att fylla sitt huvud med lektionsupplägg och elevuppgifter. Väl framme vid Hans Högbergs expedition knackade han på den halvöppna dörrens insida och stack in huvudet. Högberg satt bakom sitt skrivbord. Han såg tärd och blek ut.

– Jag trodde att du var sjuk, sa Kenneth.

Hans Högberg suckade.

– Det är jag också. Jag tog mig in till skolan bara för att ordna några saker. Och jag behöver växla ett ord med dig. Sätt dig.

Kenneth såg en aning orolig ut men satte sig ytterst på besöksstolen mitt emot Hans.

– Vad gäller saken?

– Ja, vad gäller saken? Historien med Anna Svärd kommer tydligen att överklagas till hovrätten.

– Jo, jag vet det. Låt dem hålla på.

– Vad menar du?

– Jag menar att det väl knappast förändrar någonting. Utslaget i tingsrätten tycker jag var solklart och i grunden är det väl exakt samma händelse som ska prövas i hovrätten?

– Med den skillnaden att Maria Rodriguez vittnesmål möjligen får ett visst utrymme.

– Den satmaran, fräste Kenneth.

– Förlåt?

– Det hon ägnar sig åt är ett förbannat hämndbeteende, tycker jag.

Hans tog sig för pannan och stönade.

– Ja, du brukar säga ungefär så. Vad menar du egentligen med det. Vad har Maria för anledning att hämnas på dig?

– Jag vet inte, men gissningsvis avundsjuka för att jag fick förstelärartjänsten.

Hans såg uppriktigt förvånad ut. Han knäppte sina händer över magen och snurrade ett kvarts varv på stolen.

– Kenneth. Det här borde jag egentligen inte berätta för dig men faktum är att Maria aldrig har sökt någon förstelärartjänst.

Kenneths ansikte blossade upp och antog en blekt rödrosa nyans.

– Då är det väl kanske min löneutveckling som stör henne?

– En löneutveckling som ligger helt och hållet i ditt försteläraruppdrag.

Hans lutade sig framåt och såg nu stint på Kenneth Paulsson.

– Sanningen är att ni var två som sökte tjänsten Kenneth, bara två på hela förbannade skolan. Fråga mig inte varför, men så var det. Och den som konkurrerade med dig var inte Maria Rodriguez.

Kenneth satt med halvöppen mun och blicken riktad ner i skrivbordsskivan snett framför sig. Kring ögonen lekte ett malplacerat leende. Han var tyst.

– Nu vill jag be dig om en sak Kenneth, fortsatte Hans. Jag vill inte höra ett ord till från dig när det gäller Maria och jag vill inte höra ett ord till när det gäller Anna heller. Släpp alla tankar på dem.

– Vad menar du?

– Jag menar exakt det jag säger. Du diskuterar inte heller de här sakerna med någon. Och om någon journalist eller annan utomstående hör av sig till dig så säger du ingenting, utan hänvisar bara vidare till mig. Har du förstått?

Kenneth satt fortfarande orörlig.

– Har du förstått, upprepade Hans.

Kenneth ryckte till och såg sig omkring lite förvirrat, som om han undrade vart han var.

– Ja, sa han med lätt sprucken röst.

– Bra, det var allt, sa Hans Högberg och reste sig. Då åker jag hem och fortsätter att kurera mig.

Kenneth Paulsson satt kvar i besöksstolen medan Hans krokade av sin kavaj från klädhängaren, stängde portföljen och släckte takbelysningen.

– Ska vi gå då, frågade Hans när han stod vid dörren och var redo att stänga expeditionen. Kenneth reste sig långsamt, öppnade munnen som för att säga något men stängde den igen och lommade i väg. Hans såg efter honom och suckade.

– Primadonna, mumlade han tyst för sig själv samtidigt som han hörde ett gapskratt från korridorens andra ände. Dörren till Marias rumstod öppen. Han gick dit och tittade in. I rummet stod nu två skrivbord istället för ett. Vid skrivbordet bredvid Maria satt Cecilia Swedin, en ung lärare med geografi, religion och samhällskunskap i sin tjänst. Hon såg upp på Hans och log förläget.

– Maria sa att det fanns plats här och det var ju så trångt inne på vårt lärarrum, så jag har flyttat hit, sa Cecilia förklarande.

Hans Högberg suckade djupt, slängde kavajen över axeln och gick.

– Suffragetter, mumlade han tyst för sig själv.

Read Full Post »

Kenneth Adrian Paulsson satt vid ett av fem skrivbord i det arbetsrum som avdelats för vad som blivit i första hand språklärare. Han hade sin vana trogen sträckt ut de långa benen och lät fötterna vila mot det lägsta planet i bokhyllan bakom skrivbordet samtidigt som han lutade sig över en komplicerad korsordskonstruktion som skulle mäta elevernas kunskaper i svenskans ordklasser. Det hade från början verkat enkelt men ju mer han arbetade med det desto mer osäker blev han på om det verkligen gick att göra som han hade tänkt från början. Saker och ting skulle bli substantiv, hade han tänkt sig men sedan kommit på att saker och ting ju faktiskt i sig själva inte var några substantiv. Det var först när de placerades i någon typ av grammatiskt sammanhang, en meningsbyggnad, som de blev substantiv. Han mindes vad hans gamle mentor på universitetet sagt: – Substantiven finns inte där ute. De går inte att sälja, köpa eller äga. Substantiven finns i språket och endast där.

En introvert irritation var under uppseglande hos Kenneth när dörren till arbetsrummet slogs upp och Maria Rodriguez kom in, tätt följd av tre elever. Hon skrattade gällt åt något som hade sagts på vägen och började bläddra i de väldiga högar som alltid låg upptravade på hennes skrivbord. Hon rotade fram några häften och vände sig mot eleverna.

– Här, sa hon. Här är något som jag tror är lämpligt för er att börja med. Det är en artikel som beskriver de sista timmarna i Jim Jones läger innan giftet börjar delas ut.

Eleverna tog emot, tackade och försvann slamrande ur rummet. Maria sjönk ner i rummets enda fåtölj och började knappa på sin mobiltelefon. Kenneth följde henne med blicken. Hans mun och ögon bildade tre raka streck i det bleka ansiktet.

– Och vad har Jim Jones självmordssekt med svenskämnets centrala innehåll att göra, om jag får fråga?

   Maria lyfte blicken från sin mobil och såg på honom med öppen mun.

– Va? Nej, det handlar om gestaltning. Där är det väl egalt vad det är som gestaltas?

Hon återgick till telefonen men Kenneth fortsatte.

– Egalt. Och då tycker du att en självmordssekt är ett lämpligt tema för fjortonåringar?

Maria svarade utan att se på honom.

– Det var deras idé, inte min. Och, nej, jag har i och för sig inget problem med att mina elever får närma sig ett svårt ämne. Jag kan ta ansvar för det.

Kenneth trummade med fingrarna mot skrivbordsskivan.

– För övrigt borde väl gestaltning ligga redan under våren i sjuan?

Maria lade ner telefonen, knöt sina händer i knäet och såg nu stint på honom.

– Varför då Kenneth. Varför borde den det?

– Därför att det rimligtvis blir så om man följer de råd och anvisningar från Skolverket som vi gemensamt har bestämt oss för att vi ska utgå ifrån. För övrigt tycker jag att det är ytterst olämpligt att komma inramlande i arbetsrummet med elever i släptåg. Här kan ju ligga provmaterial, elevomdömen och allt möjligt helt öppet.

Maria skruvade på sig och höjde rösten en aning.

– Alltså, vad är det med dig egentligen. Varför är du på mig precis hela tiden? Är det för att jag lämnade in en incidentrapport?

Kenneth drog ut benen under skrivbordet och rätade på sig i stolen.

– Verkligen inte. Tingsrätten har ju som bekant fastslagit att det inte var någon incident.

– Det jag blev vittne till var en incident, oavsett vad tingsrätten kommit fram till och det hade varit tjänstefel av mig att inte rapportera.

Nu höjde även Kenneth rösten

– Det var nödvärn. Hon var ju bindgalen.

– Du, var bindgalen Kenneth. Du brast i omdöme. Det var vad jag såg med mina ögon.

  Kenneth försökte le.

– Verkligen inte. Jag bara ingrep i situationen.

– Ingrep. Jo, tack.

Maria reste sig ur stolen och gick till sitt skrivbord samtidigt som hon fortsatte: – Du skrek, skitunge, tror jag faktiskt och du vräkte henne med full kraft in i väggen. Lilla Anna…

Hon blev stående framför sitt skrivbord.

– Hon skrek allt möjligt och hon vevade med armarna, fräste Kenneth och reste sig även han. Han var ett huvud längre än Maria.

– Jodå, fortsatte Maria med matt stämma. Anna skrek och hon kastade även den där lådan med tavelsudd tvärs genom lärarrummet. Jag såg det. Men det motiverar inte ditt våld.

– Nej du, jag har inte tid med det här längre.

Kenneth rafsade ihop några papper och tog ett par steg mot dörren.

– Om du vill envisas med att tingsrätten fabulerar i sin friande dom så är det inte mitt problem men jag tycker att det är oprofessionellt agerat av dig.

Maria sjönk ner i stolen vid sitt skrivbord utan att se åt hans håll. Han blev stående med handen på dörrhandtaget.

– Vet du vad jag tror?

Han fortsatte utan att invänta hennes reaktion: – Jag tror att det här bottnar i en ilska över att jag fick tjänsten som förstelärare.

Maria reagerade fortfarande inte. Kenneth tryckte ner dörrhandtaget och öppnade dröjande dörren några centimeter.

– Sedan inser du säkert att jag måste lämna en incidentrapport till rektor Högberg om den här ovanan att ha elever bland sekretessmaterialet på våra tjänsterum.

Kenneth drog upp dörren och försvann med taktfasta klapprande steg. Maria drog in luft och blev sittande i flera sekunder med lungorna fulla. Hon lät sedan luften sippra ut, långsamt, mycket långsamt.

Read Full Post »

För att möta den kritik som riktats från lagrådet, kommer regeringen, så som tidigare aviserats, att förelägga riksdagen förslag om vissa lättnader och undantag i bestämmelserna om förbud mot politisk satir och vissa föreskrivna skämtartiklar.

Eftersom lagändringarna i första hand berör yttrandefrihetsgrundlagens (1991:1469) 12 § kommer, om förslag bifalles, slutgiltigt beslut i frågan att föreläggas riksdagen 2027-01-31.

12 § i yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) erhåller enligt förslaget följande kompletterande skrivning:

”4. utan att inhämta medgivande hos berörda parter, publicerar sådan politisk satir, som genom sitt innehåll eller uttryck, kan innebära skada för, eller verka kränkande för, i den satiriska publiceringen, namngivna eller avbildade personer i offentlig förtroendeställning.”

Gällande proposition om nyttjandeförbud av vissa skämtartiklar, föreslås att tidigare ”förbud” i skrivningarna ersätts med samtyckesrekvisitet, samt att lagändringarna inte inarbetas som del av grundlagen. Regeringen återkommer avseende förslag på tillämpligt lagrum. Riksdagen har således att ta ställning till följande ordalydelse i tillämpligt lagrum:

”utan att inhämta medgivande hos berörda parter, använder enskild skämtartikel, eller i kombination enligt förteckning, i syfte att kränka eller förlöjliga person/-er i offentlig förtroendeställning:

  • Pruttkudde
  • Handskakare, elschock
  • Tuggummi, musfälla
  • Ansiktsmask av typ ”gubben entand”
  • Gräddtårta
  • Hoppande karamell
  • Falsk tärning
  • Hundlort
  • Nyspulver
  • Klipulver
  • Sot-tvål
  • Glas-krasch
  • Pizzaslice-bestyckad drönare
  • Korkpistol
  • Banger
  • Dragsmällare
  • Avgastjut
  • Falsk sockerbit/isbit
  • Bluffpennor
  • Falsk skärmdump modell ”nätcasino.”

(förteckning uppdateras löpande)

Nationens ledare, Jim Kong Åkesun, meddelar i ett uttalande att han härmed bedömer oppositionens utrymme för invändningar gällande tilltänkta utvidgningar avseende den medborgerliga yttrandefriheten, vara tillgodosedda.

 

Regeringskansliet, Stockholm 2023-03-03

Read Full Post »

En enkel googling ger vid handen att begreppet problemskapande beteende har reserverats för maktlösa små individer, vars problemskapande verkshöjd trots allt har en synnerligen begränsad räckvidd. I normalfallet gäller det barn med diagnos som har svårt med anpassningen till skolans olika krav. De beteenden som verkligen skapar problem däremot, etiketteras sällan, eller inte alls. Dessa beteenden betraktas rent av, i vida kretsar, som framgångsfaktorer.

Telefonförsäljning är ett exempel, ett problemskapande beteende på riktigt. Medan seriösa entreprenörer försöker skapa intresse runt sina produkter, ägnar sig dessa, marknadens bottentrålar, åt utstuderade bedrägerier för att pådyvla våra mest försvarslösa medborgare tjänster och produkter som de aldrig har efterfrågat. För gemene man innebär ofoget dagligt trassel med nix-filter, samtalsblockering och kontroll av okända uppringare. För tiotusentals innebär det timmar av mail- och telefonkonversation för att friskriva sig från oönskade försändelser. I allt för många fall leder det till skuldsättning och personliga tragedier som, bortsett från allt annat, i sin förlängning utsätter landets redan hårt ansatta välfärd för ytterligare påfrestningar. Telefonförsäljningens bidrag till allmännyttan är entydigt negativt. Att sälja per telefon är ett problemskapande beteende.

Visst är det märkligt att Sveriges riksdag kan samla sig och visa muskler runt sådant strunt som mobilförbud och ordningsbetygen i skolan, men inte ens funderar på vad man skulle kunna göra för att stävja och lagföra oönskad telefonförsäljning, ett problemskapande beteende som ju faktiskt utgör ett reellt samhällsgissel. De individer som vi vant oss vid att betrakta som problemskapande i skolan, kommer att straffas med låga ordningsbetyg och därmed hamna i arbetsmarknadens c-lag. De jobb som erbjuds dem, kommer sannolikt att gälla otrygga anställningar med svältlöner inom telefonförsäljning. Den problemskapande beteende-cirkeln är sluten.

Read Full Post »

Skolinspektionen kommer att inspektera er skola vid ovan angiven tidpunkt. Inspektionen är ett led i uppdraget att höja kvalitén och graden av måluppfyllnad i den svenska skolan. Våra kvalificerade, väl utbildade och avlönade inspektörer bör betraktas som kronan i det reformverk vars uppdrag är att, om möjligt, skapa åtminstone ett minimum av åtlydnad och regelstyrning i det totala bildningsmörker och den kompetensförslumning som kännetecknar svensk skola.

Inför vårt besök vill vi ta del av hur ni går tillväga i ert systematiska kvalitetsarbete med inriktning på kvalitet och kvalitetshöjande kvalitetsarbete. För att underlätta vårt arbete ombeds ni därför att sända omfattande redovisningar till oss. Dessa skall vara Skolinspektionen tillhanda om senast två veckor från dagens datum. Detta bör inte utgöra något problem för Er eftersom vi utgår från att Ni har ordning på Era papper. Vi vill också understryka att Vi är en potent myndighet med stora befogenheter. Brister i verksamheten kan medföra dryga viten, tvångsförvaltning eller, om bristerna bedöms allvarliga, att Er skola stängs. Upptäckta fel och brister kommer att återkopplas via pressmeddelanden, nyhetsinslag, artiklar och fördömanden i svensk media på ett sätt som ytterligare framhäver skolans misslyckande i skarp relief till regeringens skolpolitiska ambitioner och vår myndighets förtjänster. Om detta inspirerar missnöjda avnämare och rättshaverister i er närmaste omgivning kan knappast vara vårt bekymmer.

Skolinspektionen kommer att i sina bedömningar utgå från de nationella styrdokument som skolan måste åtfölja i sin dagliga verksamhet. Det gäller således skollag med förarbeten, proposition och kommentarer, arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen, förvaltningslagen, offentlighets- och sekretesslagen, barnkonventionen, läroplaner, kursplaner, ämnesplaner, skolförordningar, föreskrifter, skolverkets allmänna råd, ett godtyckligt urval av resultat från pedagogisk forskning samt sådant våra folkvalda politiker kommer på vart efter.

Begäran om information omfattar nedanstående punkter:

Era sammanställningar över ur inspektionssynpunkt adekvata händelser i verksamheten.

Era sammanställningar över planerade eller genomförda åtgärder.

Sammanställda elevresultat / betyg / omdömen, fördelade på ämne, årskurs, kön, etnicitet, socialgrupp, diagnos, lärare, nationella prov, närvaro, förväntad värdegrund, föräldramedverkan samt annat som kan gynna svensk konkurrenskraft i en globaliserad värld.

Sammanställning av skolans dokumentation gällande uppföljning av kunskapsresultat (individuella utvecklingsplaner, betyg, studieplaner och betyg, upprättade åtgärdsplaner och utredningar, underlag för utvecklingssamtal, förlösande statistik, grafer och polygonkurvor).

Sammanställning över personal avseende behörighet, antal tjänsteår, annan behörighet, behörighetsprognoser och obehörighet. Kontakta Proffice eller annat av myndigheten anlitat bemanningsföretag / riskkapitalbolag i oklara fall.

Redogörelse för upprättade handlingsplaner och utvärderingar avseende fortbildningsinsatser för skolans personal samt hur skolan arbetar för att förbättra den pedagogiska personalens karriärmöjligheter. Med karriär avses i detta sammanhang möjligheter att slippa undervisning och stökiga elever till förmån för sittandet vid tjusigt skrivbord bläddrandes i viktiga papper och mästrandes arbetskygga element som försöker slippa undervisning och stökiga elever.

Handlingsplaner mot mobbing, kränkningar, rasism, rökning, alkohol, narkotika, elevfrånvaro, psykisk ohälsa, hedersvåld, anorexi, bulemi, datormissbruk, shopaholism, heltäckande klädsel, verbala övergrepp, depression, miljöförstöring, religiös / politisk extremism, brist på grundläggande livsmening, gängkriminalitet och organiserad brottslighet.

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och riskbedömningar gällande fysiska, tekniska, kemiska, psykosociala, medicinska och pyrotekniska risker på skolan. Vidare situationsspecifika riskbedömningar gällande studiebesök, raster, måltider, varusmuggling och en orättvis världsordning.

Hur säkerställer skolan att dess verksamhet underordnas synpunkter från elev, förälder, huvudman, riksdag, utbildningsdepartement, dagens nyheter, UR, SR, SVT, universitet- och högskola, skolinspektion, skolverk, specialpedagogisk myndighet, socialtjänst, polis och åklagarämbete, arbetsmiljöverk, LR, lärarförbundet, internet, PISA, EU, OECD, LRF och Jan Björklund?

Hur säkerställer skolan att elever som tycker att undervisningen känns tråkig och meningslös ändå inser sin skyldighet och förstår sitt ansvar att ta del av en förmån som kostar våra skattebetalare väldigt stora belopp?

Hur säkerställer skolan att elever med särskilda behov tar sin medicin och att denna medicin inte byter ägare?

Hur säkerställer skolan att elever i en hälsosam utsträckning omfattas eller påverkas av jämnåriga, i hemmet förekommande fostransambitioner, kommersiella budskap eller psykoekonomiska påtryckningsmedel?

Hur säkerställer skolan att all personal har höga förväntningar på alla elever och att även de elever som utsorteras i betygskonkurrensen känner sig lyckade, motiverade och fyllda av tillit och livslust, att nyanlända krigsflyktingar trots trångboddhet, fattigdom, utsatthet, stigmatisering och traumatiserade, dysfunktionella föräldrar erbjuds samma möjligheter som kamraterna från gräddhyllan på den andra planeten?

Hur säkerställer skolan genom sin verksamhet att politiker inte fattar kontraproduktiva beslut som medför segregation, girighet, egoism eller ett oönskat resultatutfall på samhällsnivå?

Hur säkerställer skolan att jordens livsuppehållande processer fortgår trots mänsklighetens omfattande ekologiska ingrepp och användande av icke förnybara energikällor?

Hur säkerställer skolan jordens fortsatta rotation runt solen och galaxens fortsatta resa i ett evigt universum?

Hur säkerställer skolan att vi ska orka se våra barn i ögonen innan deras tillitsfulla blickar viker undan för gott?

Read Full Post »

Tänka sig. Sherlock Holmes, det deduktiva geniets arketyp, blir bara klokare med åren…

SH

Ur Elementary, säsong 2 http://www.imdb.com/title/tt2191671/

 

Read Full Post »

lampo

I skolans värld säger man IKT istället för IT. IKT skall inte förväxlas med IT. IKT är enligt definitionen ”bara” den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Vid exempelvis distansutbildning används IT som IKT. IKT är således IT i ett kommunikativt sammanhang.

Fråga: När eleven googlar svaret på en fråga, är det då IT eller IKT som används?

Svar: Egentligen bara IT och som bekant bör eleven inte googla svar på frågor. Eleven bör fråga sin lärare, som då kan sitta på ett moln i det kommunikativa IT-nätverkets andra ände och besvara frågan. Man kan alltså säga att IKT är lite finare och mer genomtänkt än IT. IKT är som en förstelärare bland lärare.

skrivmaskinNoga räknat är dock även IT och IT olika saker beroende på vad man i sammanhanget åsyftar med termen Information. Följaktligen är även IKT och IKT olika saker beroende på om det är Information som i IT eller ”Information” som i ”IT” man åsyftar. I regel åsyftas dock de innebörder som begreppen började fyllas med i början på 90-talet, det vill säga programstyrda, elektroniska prylar med användarvänliga ”interfaces”, typ robotdammsugare. Vissa, bland andra OECD, hävdar att kunskapsresultaten försämras där robotdammsugare tillåts ta för stor plats i undervisningen.

Om man i skolans värld påstår att IKT är bra och viktigt kommer man således snart att stöta på OECD-argumentet: IKT är dumt och dåligt. Enligt denna argumentation måste det vi känner som kunskap per definition komma ur munnen på (behöriga) lärare. Det gäller därför att som skolvisionär vara behärskat återhållen när man formulerar sin IKT-policy (för hur skulle det (ha, ha) se ut om IKT fick överskugga utbildningens egentliga syfte (ha, ha, ha)). Sålunda hörs det ofta ungefär som följer, i detta fall lånat av Almby skola i Örebro:

– Syfte med datorn i undervisningen: Ett komplement till den befintliga undervisningen.

Alltså, ett komplement, som ju betyder:
Komplementet till en mängd A är den mängd som innehåller alla objekt som inte finns i A. Detta kan skrivas exempelvis ∁(A), eller U \ A om U är vårt universum (jfr m differens). Av definitionen förstår man att ∁() = U och ∁(U) = .
Vanliga skrivsätt för komplementet till mängden A är Ac eller A*.

I fallet Almby skolas datorpolicy gäller alltså:
• Om vi utgår från mängden av all undervisning som varandes hela vår skola, så är komplementet av mängden av den befintliga undervisningen lika med mängden av datorn i undervisningen.

näsaMärk väl att Almby skola, precis som professor Åke Grönlund och vi själva ofelbart har hamnat i den nästan ofrånkomliga glidningen mellan begreppen datorn, ”datorn”, IT, ”IT”, ”IKT” och IKT som ju är helt olika saker. De skolor som ligger rejält i framkant skiljer åtminstone på datorpolicy, IT-policy och IKT-policy (Det tänker även Skolinspektionen göra när de har satt sig in ordentligt i denna invecklade och porösa problematik som även kan innefatta pekskärmspolicy, internetpolicy, USB-policy, mobilpolicy, nedladdningspolicy mm mm).

Begreppen bildar dessbättre, precis som inom andra områden, en hierarki, alltså en begreppshierarki. Det kan ungefär förstås som:
– IKT         Sjukvård
– IT            Doktor
– Dator      Medicin
Bland mediciner finns exempelvis sådant som Valium, Morfin, Tramadol och Viagra precis som det i en dator finns sådant som Google, Facebook, Youtube och Matteraketen. Om man anser att IKT är dumt och dåligt eller bra och oundgängligt, får man gärna låna just detta starka/svaga argument (beroende på hur man tänker rent vetenskapligt och byggt på beprövad erfarenhet).

hästarVilket osökt leder oss in på att det ju nu har forskats fram att dåliga skolor blir sämre av datorer medan bra skolor blir bättre av datorer. Det är här Åke Grönlund kommer in. ”Lustigt” nog kommer även han från Örebro. Datorer är som intellektuella förstärkare säger han och börjar sedan blanda prat om datorer med prat om IT och IKT (vilket ju är olika saker(men han nämner i och för sig inte robotdammsugaren)). Eftersom han uttrycker sig ganska rörigt och blandar begreppen friskt kan det vara svårt att förstå vad han menar med intellektuella förstärkare. Jag tror (han är trots allt professor i informatik) att han menar det metaforiskt, typ att datorer är som mat, rätt använd är den god, nyttig och hälsosam, missbruk leder till fetma, kolesterol och hjärtinfarkt. Maten gör en dålig restaurang ännu sämre och vice versa. Mat är intellektuella förstärkare. Slutsats: Datorer (tänk mat) är önskvärda och välkomna på de skolor där våra barn går men bör inte förekomma på de skolor där andras slarviga ungar går.

Detta med datorer, IT, fetma och hjärtinfarkt tycks stämma. Åke Grönlund har forskat rätt och slår spiken i kistan genom att hävda det uppenbara: Våra skolor måste bli lika genomtänkta, fantastiska och resultatinriktade som våra älskade landsting. Den som någon gång har tillbringat en fredagskväll på Malmö akutmottagning vet ju att där flödar mjölk och honung, där är väggarna täckta av spunnet socker. Ångkokad grönkål är bra enligt viss forskning, förkastlig enligt annan. Det samma gäller IKT om man med IKT faktiskt menar IKT, om man redan är en bra skola och inte missbrukar robotdammsugare.

Fotnot: ”Lustigt” nog kommer även Peter Flack från Örebro. Hjalmars Drömrevy, som tycks vara hans sista, spelas på Nya Parkteatern t.o.m 9 januari 2016.

lampor

Read Full Post »

Den dan Då skogen brann

valborg

DEN DAN DÅ SKOGEN BRANN

fritt efter James och Karin

För det var Ivar och Alice, Lillper, Anna Dahlberg,
Gröning och Cwejman
Dom stämde träff klockan nio en söndag
morgon framför grinden hos Cwejman
Dom hade en flaska saft och en flaska
vatten och mat för hela dan
Och i fickan hade Ivar en ask tändstickor

Dom gav sig av klockan tio när alla var där
och solen sken så klart
Dom var på väg till sitt hemliga ställe i
skogen och dom var framme ganska snart
Dom packa’ upp sina grejjor och blandade
saften och Ivar tände en eld
För dom skulle göra kaos och grilla pk

Ivar och Alice, Lillper, Anna Dahlberg, Gröning och
Cwejman
Dom hade bara varit borta i tio veckor
när dom såg att skogen brann
Och där fanns inte något vatten
Och där fanns ingen telefon
Och någon börja’ skrika högt
Och Lillper som var minst sprang därifrån

Jag hämtar hjälp, ropar Ivar,
Försök att släcka om det går!
Jag hämtar hjälp, ropar Ivar,
Jag letar på en telefon!

Alice och Lillper, Anna Dahlberg och Gröning och
Lilla Adam Cwejman
Försökte släcka med mossa och småsten
och grenar men elden bara brann
Och Alice skrek på Ivar
Och Ivar sprang och sprang
Och Lillper tänkte bara på sin pappa

Ivar och Alice, Lillper, Anna Dahlberg, Gröning
Och Cwejmann
Dom kommer hem klockan kvart över elva
på kvällen den dan då skogen brann
Och Lillper hade ont i foten
Och Ivars pappa var arg
Men ändå var dom glada att dom var hemma

Read Full Post »

tegelugnarna_0071

På det hela taget är det mesta i stort sett värdelöst.

Därför behövs alternativ,

alternativ som i vissa avseenden inte är fullt lika värdelösa.

Om man till exempel nu släpper ut 800 ton om året

så kan man istället släppa ut 800 ton om året

trots att det då är skottår.

Nu har man hittat ett membran.

Om alla använder det, går det åt mindre,

utan att nån märker nåt.

Man behöver inte steka fisken så hårt.

Men vissa vill steka den hårt och

då kan dom utnyttja eftervärmen.

Bara vi är sams, löser sig de mest oöverstigliga problem

nästan som av sig själv.

Nu kommer posten fram på en dag.

Istället kan man ha dyrare frimärken

men ha det avdragsgillt.

Då märks det inte att det har blivit annorlunda.

Det gäller vår gemensamma överlevnad.

Då behövs alternativ.

Då måste man ställa upp,

vara beredd att offra upp sig,

men på ett positivt sätt

så att man kan fortsätta att bygga ut tillväxten,

så vi inte får det sämre.

För dom andra får det ju inte sämre när det blir sämre,

bara vi normala.

Om andra får, ska vi också ha,

så blir det rättvisa med allting.

Istället för urskiljningslös rovdrift

så behöver man inte prenumerera på fler tidningar

än man orkar läsa.

Då drar vi vårt strå till stacken,

utan att det blir besvärligt.

Då kan vi lämna över ett klot av hygglig standard

till kommande generationer.

Read Full Post »

bass

Hon vägrade att acceptera

molnens inverkan på nederbörden.

Molnformationerna, menade hon

uppstod genom solens ljus

då det bröts mot vissa partiklar.

Men varifrån kom regnet?

Hon visste inte säkert

mer än att det bildades på marken

åkte liksom hiss upp i luften

och slängdes av på någon våning.

Men varför alltid dessa gråa moln

allltid då det regnade?

Ja men ibland var det molningt

utan att det regnade

och ibland regnade det

utan att det var moln.

Flugor fanns där kodynga…

men vem påstod att kodynga

producerade flugor?

Ingen.

Read Full Post »

Older Posts »