Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘anomi’

Förr högg man ved och gjorde upp eld. Resultatet blev värme. Samma person var producent, distributör och konsument. Idag associerar vi knappast värmen från våra element med en uppdämd norrlandsälv. Denna abstrakta relation till tingen i vår omgivning präglar samtidens vardagssituationer. Många anger detta som en källa till stress.

Bristande sammanhang i omgivningen gör det svårare att orientera sig. För individen i ett modernt samhälle kan upplevelsen vara en känsla av förlorad mening, att ledtrådar till den egna identiteten klippts av. Människan främmandegörs inför sig själv. De senaste decenniernas explosiva utveckling på informationsteknologins område bör ha förstärkt den typen av tendenser, men digitaltekniken ger många motstridiga löften. Den möjliggör såväl centralisering som decentralisering, specialisering såväl som fragmentarisering, ökad isolering såväl som ökat umgänge, lättillgänglighet såväl som svårtillgänglighet.

Det var under 1800-talet som filosofer och samhällstänkare började problematisera människans främmandegörande inför sig själv. Begrepp som Émile Durkheims anomi, Karl Marx alienation och Ferdinand Tönnies Gemeinschaft-Gesellschaft formulerades som variationer på samma tema, att människans tillvaro blev allt mer abstraherad. Durkheim beskrev anomin som ett själsligt tillstånd av tomhet, orsakat av hennes gränslösa behov. Karl Marx åsyftade med alienationen ett liknande tillstånd, men orsakat av främmandegörandet inför de egna produktiva handlingarna. Tankarna bar en tydlig prägel av hur det industriella genombrottet omvandlade hela västvärden.

Vid sekelskiftet (1900) introducerar den franske sociologen Gabriel Tarde i sitt arbete L ópinion et la foule begreppet opinion. Hos denne, liksom hos de ovan nämnda tänkarna är färgningen av samtiden tydlig. För första gången möter vi här publiken, som är en historiskt sett ny företeelse men å andra sidan har vuxit sig till en allt överskuggande social kraft. Den utgör ett rent spirituellt kollektiv och den utbildar skiftande opinioner, vilka i princip kan handla om vad som helst. Ett tydligare begrepp om en ren, tom och abstrakt socialitet behöver knappast efterlysas (Johan Asplund).

Under 1900-talet och fram till våra dagar har dessa 1800-talstänkare förblivit aktuella. De tillstånd de försökte beskriva är bekanta för allt fler och i allt högre grad. För att förstå innebörden av vad en abstrakt relation till tingen innebär och vad den betyder för människors upplevelse av stress, kommer jag nedan att utgå från tre påståenden med åtföljande resonemang.

1.       Genom mekanisering och specialisering har avståndet mellan råvara–konsument, natur–kultur, verklighet-symbol ökat.

Vi lever i ett komplicerat samhälle som informationsteknologin har gjort än mer komplext. Användningen av datorer har under de senaste 50 åren bidragit till mer arbetsdelning, specialisering och sektorisering. Den har också bidragit till att göra symbolisk representation och simulering till viktiga mänskliga arbetsverktyg. Schools are beeing asked to enable people to live symbolically. More and more people will become useless if they can not live at this symbolic level, skrev psykologen G.A. Miller långt innan internet sett dagens ljus.

Men den direkta motsatsen hävdas också. Med datorernas hjälp har arbetsdelningen minskat och den enskilde medarbetaren har fått ett bredare ansvar. Datorn är, rätt använd, ett universalverktyg som inte alls alienerar.  Vi kan med den moderna teknik som vi nu har till vårt förfogande samarbeta och kommunicera med varandra i realtid oberoende av tid och rum. Vi har fullständiga digitala klassrum som Adobe Connect. Ett digitalt klassrum som man kan komma åt var man än befinner sig via en enkel applikation i sin smarta telefon eller klient. Där kan man med ett enkelt headset och webbkamera både hålla föreläsningar och seminarier om man så vill. Vi kan ta del av utbildning via modern teknik i stort sätt oberoende av tid och rum. Varje enskild elev kan med den teknik som finns till förfogande gå fram helt i sitt egna tempo, skriver flitige bloggaren / läraren Fredrik Karlsson.

Bilden är således inte entydig. Det mesta talar för att informationsteknologin rymmer motstridiga möjligheter beroende på användarens syfte. Tekniken kan möjliggöra småskaligt jordbruk såväl som storskalig utplåning. En notis i Dagens Nyheter från 1991-04-04 ger perspektiv på teknikoptimismen; Var fjärde nytillverkad bil kommer vid sekelskiftet att ha en mikrovågsugn inbyggd i instrumentpanelen. Det tror man i USA där allt fler livsmedelsproducenter satsar på stressade nutidsmänniskor som inte ger sig tid att sitta ner vid ett matbord.

Som möjlighet betraktad har informationsteknologin således (som mycket annan teknisk utveckling) kommit att stödja flera disparata utvecklingstrender. Har själva tekniken någon betydelse för vilket slags samhälle den förekommer i? Ett förhållningssätt till denna fråga är att studera dualiteten mellan människa och teknik, deras ömsedsidiga påverkan på varandra.

2.       Genom uppkomsten av tekniker för masskommunikation, har människan kunnat identifiera sig med en abstrakt publik.

Informationsteknologin har revolutionerat möjligheterna till kommunikation via elektroniska media. Kommunikationen har blivit gränslös och den elektroniska världsby som Lasse Svanberg förutspådde på 80-talet har i stort sett blivit förverkligad.

Det är fortfarande främst till underhållning och informationsförmedling som vi använder den digitala tekniken. Underhålllningsbranchen har med hjälp av satelliter och internet gett våra medier en global spridning. Men även framställning och spridning av analoga trycksaker har blivit allt mer lättillgänglig, vilket gör att vi formligen dränks i papper och direktreklam.

Massmedierna bidrar mycket till dagens informationsintensiva miljö. Den påverkan detta innebär har kartlagts sedan decennier av forskare som Niel Postman och många har förutsagt att de risker man pekat på ska accentueras när media med datorns hjälp ges ett ökat inflytande. Vi kan i spåren av datautvecklingen se sådant som aktiehandel med hjälp av robotar, men också ett medborgarinflytande genom interaktiva medier. Filosofen Gudmund Hernes har beskrivit det mediavridna samhället och avser bland annat hur politiker på grund av massmedias bevakning i realtid tvingas ägna sig åt brandkårsutryckningar istället för långsiktig planering. Det som når mottagaren är tillrättalagt och förväntas till och med vara det. Medierna har också visat sig ha inbyggda egenskaper. Forskaren Abraham Moles har visat hur de systematiskt gynnar semantisk information framför estetisk.

Den globala informationsspridningen har naturligtvis väckt frågor om kontroll över den samma. Redan på 80-talet konstaterade forskare att den globala informationen grovt sett var indelad i; militärstrategiskt viktig, kommersiellt gångbar och intellektuell skåpmat som kunde tilldelas allmänheten. Den gränslösa spridningen av information har visat sig innehålla viktiga förbehåll, vilket inte minst turerna kring wikileaks påvisar. Kanske har bristen på kontroll över, eller tillgång till viktig information, visat sig vara en viktig stresskälla även hos de breda folklagren.

Genom att vi når varandra lättare minskar informationsteknologin de kommunikativa avstånden. Samtidigt finns det tydliga bevis på att samma teknik ökar de kommunikativa avstånden genom att understödja asocialitet. I en av Cherry Turkles böcker hävdar en hacker att, I sociala sammanhang måste man våga lita på att omvärlden kommer att vara hygglig mot en. Man har ingen kontroll över hur omvärlden kommer att uppföra sig mot en. Men tillsammans med datorn har man full kontroll.

Med datorns hjälp kan vi knyta samman människor i kommunikativa nätverk, men vi kan framför allt kategorisera människor. Vi kan bestämma vilka som är inne, ute, bekanta, obekanta, pensionärer, liberaler, mopedister och så vidare. Vi kan skymta en avindividualiseringens tredje våg. För att inte bli passiva mottagare i ett informationsbaserat samhälle måste vi veta vad vi söker efter. Datorn vägleder oss då till kategorier av företeelser, t.ex människor. I förlängningen har förmodligen människor börjat kategorisera sina egna egenskaper på motsvarande sätt. Forskaren Lasse Svanberg förutsåg redan på 80-talet att människor i allt större utsträckning skulle komma att selektivt ta till sig information som stärker identitet i den grupptillhörighet de tillskriver sig själva. Tendensen verkar tydlig, men samtida forskning saknas.

3.       Genom institutionaliseringen av samhället, uppträder människan instrumentellt och rollbundet allt oftare och i allt fler sammanhang.

I en servicekurs på SAS-scandinavian kan vi ta del av följande:  Om du som servicegivare vill få servicetagaren på gott humör och uppleva din service som positiv och inspirerande ska du ”bara”; le, ha ögonkontakt, nämna kundens namn, visa odelad uppmärksamhet, spegla kundens kroppsrörelser, tala i samma röstläge och med samma hastighet som kunden, uttala dig positivt om kunden som person, hans handlingar eller visa att du accepterar och har respekt för kunden som människa oavsett ras, kultur eller liknande, visa att du respekterar dina kolleger och ditt företag, visa genom ditt uppträdande och din kroppshållning att du är en positiv och glad person som trivs med dig själv och din omgivning, uppträda lugnt och avslappnat, vara välvårdad och utvilad. Puh, Janne, vilka pyramider ville du riva?

Det är tänkbart att en del av vad moderna människor kallar stress är ett symptom på bristen av äkta mellanmänskliga relationer, d.v.s relationer fria från inflytandet av instrumentella eller ekonomiska motiv. Människors möten sker allt mer i institutionaliserade former där social kompetens och självkontroll förutsätts undertrycka ett impulsivt handlande.

Redan på 1990-talet vann Televerkets teleguider snabb spridning genom behagliga erbjudanden; För 60:- per månad i abbonemangsavgift får du låna din egen teleguide där du kan gå på banken, handla kläder, boka resor, fredagshandla dygnet runt. Utan att lämna fåtöljen. 20  år senare är detta förverkligat och vardag. Innebär det att vi idag har vant oss vid att de informella mötena mellan människor är mycket begränsade och att vi i större utsträckning har blivit objekt för varandra? Craig Brod hävdade på 80-talet att barn med schizofreni-liknande symptom ofta hade blivit behandlade som objekt av stressade föräldrar. Det resulterade i instrumentellt och maskinliknande beteende. De svarade an på omgivningens signaler som om de vore objekt. Brod hävdade vidare att schizofrena yttringar ofta kunnat visa sig vara en föraning om vad som komma skall. Idag befinner vi oss mitt i en period av allomfattande digitalisering, där eventuella effekter på människa och miljö har åsidosatts i sådan utsträckning att eventuella effekter av det slag Craig Brod insinuerar först kan avläsas retrospektivt, då de redan för en tid har varit en del av den givna infrastrukturen. I detta sammanhang kan man fundera över vad den bedömningskultur som breder ut sig inom västerländsk skola kommer att innebära för de människor som nu blir bedömda från i stort sett spädbarnsstadiet.

Read Full Post »