samtider

I skolans värld säger man IKT istället för IT. IKT skall inte förväxlas med IT. IKT är enligt definitionen ”bara” den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Vid exempelvis distansutbildning används IT som IKT. IKT är således IT i ett kommunikativt sammanhang.

Fråga: När eleven googlar svaret på en fråga, är det då IT eller IKT som används?

Svar: Egentligen bara IT och som bekant bör eleven inte googla svar på frågor. Eleven bör fråga sin lärare, som då kan sitta på ett moln i det kommunikativa IT-nätverkets andra ände och besvara frågan. Man kan alltså säga att IKT är lite finare och mer genomtänkt än IT. IKT är som en förstelärare bland lärare.

Noga räknat är dock även IT och IT olika saker beroende på vad man i sammanhanget åsyftar med termen Information. Följaktligen är även IKT och IKT olika saker beroende på om det är Information som i IT eller ”Information” som i ”IT” man åsyftar. I regel åsyftas dock de innebörder som begreppen började fyllas med i början på 90-talet, det vill säga programstyrda, elektroniska prylar med användarvänliga ”interfaces”, typ robotdammsugare. Vissa, bland andra OECD, hävdar att kunskapsresultaten försämras där robotdammsugare tillåts ta för stor plats i undervisningen.

Om man i skolans värld påstår att IKT är bra och viktigt kommer man således snart att stöta på OECD-argumentet: IKT är dumt och dåligt. Enligt denna argumentation måste det vi känner som kunskap per definition komma ur munnen på (behöriga) lärare. Det gäller därför att som skolvisionär vara behärskat återhållen när man formulerar sin IKT-policy (för hur skulle det (ha, ha) se ut om IKT fick överskugga utbildningens egentliga syfte (ha, ha, ha)). Sålunda hörs det ofta ungefär som följer, i detta fall lånat av Almby skola i Örebro:

– Syfte med datorn i undervisningen: Ett komplement till den befintliga undervisningen.

Alltså, ett komplement, som ju betyder:
Komplementet till en mängd A är den mängd som innehåller alla objekt som inte finns i A. Detta kan skrivas exempelvis ∁(A), eller U \ A om U är vårt universum (jfr m differens). Av definitionen förstår man att ∁(∅) = U och ∁(U) = ∅.
Vanliga skrivsätt för komplementet till mängden A är Ac eller A*.

I fallet Almby skolas datorpolicy gäller alltså:
• Om vi utgår från mängden av all undervisning som varandes hela vår skola, så är komplementet av mängden av den befintliga undervisningen lika med mängden av datorn i undervisningen.

Märk väl att Almby skola, precis som professor Åke Grönlund och vi själva ofelbart har hamnat i den nästan ofrånkomliga glidningen mellan begreppen datorn, ”datorn”, IT, ”IT”, ”IKT” och IKT som ju är helt olika saker. De skolor som ligger rejält i framkant skiljer åtminstone på datorpolicy, IT-policy och IKT-policy (Det tänker även Skolinspektionen göra när de har satt sig in ordentligt i denna invecklade och porösa problematik som även kan innefatta pekskärmspolicy, internetpolicy, USB-policy, mobilpolicy, nedladdningspolicy mm mm).

Begreppen bildar dessbättre, precis som inom andra områden, en hierarki, alltså en begreppshierarki. Det kan ungefär förstås som:
– IKT         Sjukvård
– IT            Doktor
– Dator      Medicin
Bland mediciner finns exempelvis sådant som Valium, Morfin, Tramadol och Viagra precis som det i en dator finns sådant som Google, Facebook, Youtube och Matteraketen. Om man anser att IKT är dumt och dåligt eller bra och oundgängligt, får man gärna låna just detta starka/svaga argument (beroende på hur man tänker rent vetenskapligt och byggt på beprövad erfarenhet).

Vilket osökt leder oss in på att det ju nu har forskats fram att dåliga skolor blir sämre av datorer medan bra skolor blir bättre av datorer. Det är här Åke Grönlund kommer in. ”Lustigt” nog kommer även han från Örebro. Datorer är som intellektuella förstärkare säger han och börjar sedan blanda prat om datorer med prat om IT och IKT (vilket ju är olika saker(men han nämner i och för sig inte robotdammsugaren)). Eftersom han uttrycker sig ganska rörigt och blandar begreppen friskt kan det vara svårt att förstå vad han menar med intellektuella förstärkare. Jag tror (han är trots allt professor i informatik) att han menar det metaforiskt, typ att datorer är som mat, rätt använd är den god, nyttig och hälsosam, missbruk leder till fetma, kolesterol och hjärtinfarkt. Maten gör en dålig restaurang ännu sämre och vice versa. Mat är intellektuella förstärkare. Slutsats: Datorer (tänk mat) är önskvärda och välkomna på de skolor där våra barn går men bör inte förekomma på de skolor där andras slarviga ungar går.

Detta med datorer, IT, fetma och hjärtinfarkt tycks stämma. Åke Grönlund har forskat rätt och slår spiken i kistan genom att hävda det uppenbara: Våra skolor måste bli lika genomtänkta, fantastiska och resultatinriktade som våra älskade landsting. Den som någon gång har tillbringat en fredagskväll på Malmö akutmottagning vet ju att där flödar mjölk och honung, där är väggarna täckta av spunnet socker. Ångkokad grönkål är bra enligt viss forskning, förkastlig enligt annan. Det samma gäller IKT om man med IKT faktiskt menar IKT, om man redan är en bra skola och inte missbrukar robotdammsugare.

Fotnot: ”Lustigt” nog kommer även Peter Flack från Örebro. Hjalmars Drömrevy, som tycks vara hans sista, spelas på Nya Parkteatern t.o.m 9 januari 2016.

Read Full Post »