folkpartiet | samtider

Posts Tagged ‘folkpartiet’

Koalition mellan Centern och Folkpartiet

Posted in Politik, Skoldebatt, tagged besparingar, centerpartiet, Elevförbundet, folkpartiet, lärarförbundet, lärarnas riksförbund, Lgr 80, Riksförbundet Hem och skola, SECO, SIA, sisyfos, skolan, Skoldebatt, skolförstaligande, skolpolitik, Svenska facklärarförbundet on november 13, 2013| Leave a Comment »

Tiden bortom bortom. Skolan är statlig och regeringen en borgerlig koalition mellan Centern och Folkpartiet. Det där är glömt nu. Minnet är kort, vi glömmer snabbt. Hjulet uppfinns allt oftare, med allt kortare intervaller. Kunskapssamhället, you know… ”…en knapptryckning bort”. Sisyfos (Σίσυφος) var i grekisk mytologi en tidig kung i Korinth…

SVERIGES LÄRARFÖRBUND 1981-05-08 Arbetsmaterial

Ingrid Lunde/UaF

Tema – ”plattform” – för demonstration mot besparingar på skolområdet

1. Vad har hänt?

Riksdagen har till följd av förslag av regeringen beslutat minska de statliga bidragen till ungdomsskolan för 1981/82 med ca 250 miljoner kronor och för 1982/83 med ytterligare ca 400 miljoner kronor. Besluten innebär i korthet dels att lärartätheten på grundskolans mellanstadium och i gymnasieskolan minskar, dels att kommunerna får åta sig större kostnader för skolverksamheten. Detta innebär i sin tur att kommunerna tvingas till besparingar i sin service på skol- och förskoleområdet och när det gäller fritidshemmen.

Redan nu kan förutses vissa följder av besluten. Elever omgrupperas. Klasser splittras särskilt vid övergången mellan lågstadium och mellanstadium. Specialundervisningen minskar. Tidigare beslutade resurser för att genomföra Lgr 80 hålls inne. Förutsättningarna att genomföra SIA-reformen minskar, anslag till läromedel och elevsociala anordningar skärs ned. Lärare sägs upp. Effekten för gymnasieskolan kan ännu inte helt överblickas, men innebär i första hand att tiden för lärarledd undervisning minskas, vilket leder till försämrad kvalitet i utbildningen, t ex i kemi och fysik, trots att regeringen tidigare givit myndigheter direktiv att främja den naturvetenskapliga utbildningen. På förskoleområdet åsidosätts kvaliteten genom oacceptabla överinskrivningar samtidigt som planerade dag- och fritidshem prutas bort. Nedskärningarna innebär också problem att upprätthålla en likvärdig utbildningsstandard i hela landet. Minskade anslag till skolan slår hårdast mot kommuner som redan har en ansträngd ekonomi, vilket i sin tur drabbar barn och ungdom i just dessa kommuner.

2. Vad planeras?

Regeringen förbereder nya besparingsförslag för kommande år. För dagen kan förutses att skolan även fortsättningsvis kommer att bli utsatt för olika besparingsförslag och kommunernas ekonomi ytterligare försvagas.

3. Hur har eleverna, skolans och förskolans personal och föräldrarna reagerat?

Samtliga elevorganisationer, lärar- och skolledarorganisationer har var för sig och gemensamt kraftigt protesterat mot besparingsförslagen. I en gemensam skrivelse, undertecknad även av företrädare för andra personalgrupper i skolan, till samtliga riksdagsmän uppmanades dessa att rösta nej till regeringens förslag. Riksförbundet Hem och Skola har i uttalanden protesterat mot besparingar som leder till försämrad kvalitet i skolverksamheten. Hittills har protesterna inte beaktats.

4. Fortsatta protester!

Elever, lärare och föräldrar fortsätter att protestera mot sådana besparingar som leder till sänkt kvalitet och sämre arbetsmiljö. Syftet är att skapa en bred opinion som kan påverka de politiska beslutsfattarna. Som ett led i detta arbete och för att markera allvaret och enigheten i försvaret av skolan anordnas en demonstration i Stockholm onsdagen den 20 maj 1981, kl 16.45.

Arrangörer för demonstrationen är:

Sveriges elevers centralorganisation (SECO)

Elevförbundet

Lärarnas riksförbund (LR)

Svenska facklärarförbundet (SFL)

Sveriges lärarförbund (SL)

Riksförbundet Hem och Skola (RHS)

5. Vad gäller demonstrationen?

Barn och ungdom är samhällets viktigaste resurs. Utbildning är en investering i framtiden. En hög kvalitet på utbildningen behövs särskilt i en tid av ekonomiska problem. Skolan och förskolan är samhällets viktigaste insatser för att stödja barn och ungdom i deras utveckling. Besparingar som leder till sämre kvalitet innebär att samhället sviker sitt ansvar. Barn och ungdom får inte bli målet för budgetregleringar i ett ekonomiskt krisläge. Den svenska skolan och förskolan är i många avseenden bra. Men det finns problem. Dessa löses inte genom minskade resurser. Tvärtom finns risk att problemen förvärras. Indragningar drabbar ofta dem som redan tidigare har det svårt.

Undertecknade organisationer protesterar mot alla förslag som försämrar framtidsmöjligheterna för barn och ungdom. Vi vill verka för och slå vakt om en god utbildningskvalitet och goda arbetsförhållanden för elever och personal. Vi vill också slå vakt om de svaga i skolan. Därför måste v i med all kraft protestera mot nedskärningar avseende skolan, förskolan och fritidshemmen. Elever, lärare och föräldrar uppmanar alla att stödja vårt arbete. Om alla som vill verka för en utveckling av skolan och för att barn och ungdom skall få bästa möjliga stöd engagerar sig mot nedskärningarna kan de stoppas.

Stockholm den 12 maj 1981

Lärarnas riksförbund (LR), Svenska facklärarförbundet (SFL), Sveriges

lärarförbund (SL), Elevförbundet, Sveriges elevers centralorganisation

(SECO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS)

Read Full Post »

10 punkter som förändrade Sverige

Posted in Politik, Skoldebatt, tagged folkpartiet, jan björklund, satir, skolan, skolpolitik on november 6, 2012| 6 Comments »

Med Folkpartiet och Jan Björklund som utbildningsminister blev Sverige sig aldrig åter likt. Eller åtminstone inte den svenska skolan. Här följer de 10 punkter som förändrade Sverige. Ni minns dem nog alla.

1. Betyg från År 4

Hjälpte landets lärare att till dig som förälder förmedla ovärderlig kunskap om just Ditt barns Unika kunskapsutveckling.

Ehh, E är alltså vad ert barn har uppnått. Nej, det är inte dåligt, det är godkänt. Det motsvarar G i det gamla systemet. Nej, ingen etta. Ettan var mycket sämre i det systemet. Det är mer som en trea. Nej, C är inte mittemellan som en trea. C är jättebra, det är svårt att få C. Vad som är D? Det är kanske som typ G plus. Va, VG minus? Jo, det var ju lite bättre. Säg att D är mittemellan G plus och VG minus… Nej, då är inte C något VG minus. Va? Nej, inte C i det systemet. Det var ju jättedåligt, mycket sämre än E i detta system. Vadå, för att bli en D-elev? Ditt barn kan öva kriterierna för D, samt övervägande del för C, du kan se här. Va, nej jag tycker inte att du har ett onyanserat barn. Jo, men motsatsen till nyanserad är inte onyanserad, det är i alla fall inte tänkt… Oj, ditt barn gråter. Vill ni låna en servett?

2. Frånvaro i Betygen

Gav landets arbetsgivare den hjälp de behövde för att gallra bland ansökningarna.

Hmmm, hyggliga betyg men en jävla massa frånvaro. Säkert en sån där strykrädd lipsill som inte vågade slå tillbaks. De brukade bli hemma i veckor. Nä, några fler mobboffer behöver vi inte på den här arbetsplatsen. Och, hihi, titta här! Halvkassa betyg, men full närvaro, ha! Antagligen dum i huvet! Vi tar denna istället. Kassa betyg och rätt mycket frånvaro, säkert en kreativ jävel.

3. Kvarsittning

Det blev precis som vi trodde och hoppades. Kvarsittning löste de flesta av skolans problem över en natt. Resultaten sköt i höjden och gangsters blev änglar av pur rädsla för denna diaboliska tortyrmetod.

Jag funkar ju bättre på eftermiddagarna, så jag brukar sova, strula och komma för sent på mornarna. Då blir det kvarsittning, och vips, har man alltså fixat lite exklusiv privatundervisning och läxhjälp, sånt andra pyntar dyra RUT-pengar för. En lärare, en elev, fatta lyxigt! Fatta fett dyrt!

4. Ettårigt gymnasium

Producerade global konkurrenskraft i ett rasande tempo.

Nu har den illmariga oppositionen missuppfattat utbildningsministern och trott att han menat en ettårig gymnasieutbildning utan teori när han har talat om en ettårig gymnasieutbildning utan teori. Vad det i själva verket handlar om är en ettårig gymnasieutbildning utan teori.

5. Penna och Papper

Penna och papper ersatte sten och mejsel i 2000-talets Sverige. Redan det var kanske att gå för långt.

Jag blir oerhört provocerad av dessa godmodiga ungdomar som till fullo tycks behärska dagens komplicerade teknik. På min tid behövdes inga I-pads. Vi klarade oss utmärkt väl med blyertspenna och kautschuk. Det mest avancerade vi fick tillgång till var pennförlängare av styrenplast. De kunde kapas i ena ändan och blev då till utmärkta blåsrör för små kautschukbitar. Nej, så vi satt minsann inte uppe halva nätterna och spelade dataspel. Vi satt uppe och läste Strindberg och Lagerlöf, inte Kalle Anka och Piff som vissa påstår. Mina ingående kunskaper om Ankeborg har förvärvats på annat sätt. Nåja, till och med på den tiden kände vi letargi inför den arkaiska aritmetiken, men lärde oss ändå inte räkna, än mindre läsa. Förståelse och kritiskt tänkande ska vi inte ens prata om. Men Hallands floder sitter… hyggligt. Ni ska bjuda, vi ska… få, typ.

6. Elitklasser

Gustaf de Laval uppfann separatorn, Jan Björklund förädlade den. De Laval separerade mjölk, Björklund skolelever.

Vi var som sagt galet begåvade, eller nåja, våra föräldrar var, ja kanske inte begåvade, men väldigt om sig och kring sig. De hade stora planer för oss och kunde gå över lik för att vi skulle få det bästa, kunde tjata, väsnas, maila, tigga, hota och muta tills de fick som de ville.. Det viktigaste för dem var nog att vi skulle slippa ”andras jobbiga ungar”. För allvarligt talat, vem tror att det går att selektera fram intellektuella begåvningar bland småungar? Vem tror på fullt allvar att genierna kan administreras fram? Jo, en och annan folkpartist, men då pratar vi inte precis raketforskning. Själv blev jag rådgivare (sic) åt en generaldirektör som själv knappt tog sig igenom tvåårig social linje.

7. Övningsskolor

Innan blivande lärare lämnar sin utbildning för att slussas från fas 1 till fas 3, undviks kontakt med verkligheten genom att de erhåller sin praktik i artificiella Happy-Schools med noggrant utvalda elever ur ett högklassigt sortiment.

Jag förstår inte den kritik som riktas mot Burma och Nordkorea. Jag har varit såväl i Naypyidaw som Pyongyang. Goda, glada, motiverade och samarbetsvilliga människor så långt ögat når. Spunnet socker i matbespisningen och små gåvor på de välbäddade sängarna. Därför är det hit vår rektor Potemkin tar oss övningslärare från övningsskolan Gräddhyllan för att med våra övningselever idka vårt internationella utbyte.

8. Förbud mot heltäckande slöja

Förbudet mot heltäckande slöjor har gjort Svenskarna till ett lyckligare folk. Vi minns med fasa den besvärliga tiden då vi inte kunde känna igen varandra på grund av alla tygsjok.

Heltäckande slöjor gjorde det svårt att känna igen ett ansikte, men heltäckande byxor gjorde det svårt att känna igen ett riktigt arsel. Så nu har alla heltäckande lösningar förbjudits. Vi svenskar har blivit ett otäckt folk.

9. Lärarlegitimation

När ni så äntligen lyckades kvittera ut er legitimation från av Skolverket anlitat bemanningsföretag, upptäckte ni att det var betydligt enklare att mista den. Skolinspektionen – tillsynsmyndighet till Er tjänst.

Den här läraren kan uppenbarligen inte skriva åtgärdsprogram. Han skriver att eleven måste börja gå på de extrainsatta stödlektionerna, va! Lägger hela bördan på eleven, trots att A och O när man skriver åtgärdsprogram är att det är skolan som ska vidta åtgärder så att elevens måluppfyllelse säkras. Föräldrarna har överklagat, så vi drar hans legg! Böter också! Och det vanliga pressmeddelandet!

10. Lägre ungdomslöner

Det är i alla fall bättre att ha en låg inkomst än ingen inkomst alls.

Jag får väl ta värvning. Det är i alla fall bättre att ha ett kort liv än inget liv alls.

Read Full Post »

Tack Sollentuna Kommun. Tack, tack, tack.

Posted in Politik, Satir, tagged folkpartiet, hållbar tillväxt, jan björklund, sollentuna kommun, ungdomslöner on februari 6, 2012| 2 Comments »

Tack politiker i Sollentuna kommun för att ni vågar göra tuffa besparingar i jobbiga tider. Ungdomar är förbannat jobbiga och utgör förmodligen det största konkurrenshindret om Sverige vill göra sig gällande på en globaliserad marknad. Det är bra om de tidigt sätts på plats och lämnar utrymme för hållbar tillväxt, det vill säga tillväxt generation 40+.

Jag minns en kommun som beslutade sig för att spara in på pillövskransar och promotors till de simskolebarn som tog guldkandidaten, ett beslut som förstärkte kommunkassan med åtskilliga hundralappar och som dessutom punkterade uppblåsta egon hos söndercurlade ungdomar. Denna kommun vågade visa barnen att ingenting är gratis och att de definitivt inte skulle inbilla sig att deras kostsamma ansträngningar hade något värde i vuxenvärldens ögon. För att budskapet skulle gå fram ordentligt lät man formuleringen stå kvar i de utdelade diplomen ”…att det för skicklighet i simning tilldelat NN den mindre belöningen pillövskransen…” och lämnade raden för promotors underskrift tom. Med illa dold skadeglädje kunde vi vuxna iakta guldkandidaternas förvånade minspel då samhällets genmäle inskränkte sig till en ljummen festis och ett iskallt dopp. Vi kunde nästan ta på hur barnens självhävdelsebehov kvävdes redan i sin linda och hur de medvetandegjordes om att inte ansätta hårt prövade kommunpolitiker med luxuösa utsvävningar i form av simövningar, musikskola, demokratiskt inflytande och andra moderna påfund. De insparade hundralapparna kunde ge ytterligare guldkant åt någon spännande kommunal konsultutredning och på köpet gav vi kommunens unga det långfinger som befriade dem från patetiska illusioner om att de utgjorde något annat än en belastning i den kommunala balansräkningen. Jag minns också att detta gällde andras ungar, inte mina barn.

Succén med slopade pillövskransar gav kommunen blodad tand och gav dem mod att året därpå spara bort de skattefinansierade guldstjärnor som det strösslades med i barnens skolböcker. Det medgav ytterligare ekonomiskt utrymme för det internationella utbyte som vi skattebetalare verkligen lade stor vikt vid att kommunledningen ostört skulle kunna ägna sig åt.

Det här är många år sedan och även denna kommun blev sedermera progressiv, flummig och världsfrånvänd. Det talades om att barn och unga hade rättigheter, mer sällan några skyldigheter. Det gick så långt att varenda unge trodde sig om att vara någon speciell och av gud utvald. Fram tills nu,

Tack politiker i Sollentuna kommun, tack Folkpartiet och tack Jan Björklund för att ni vågar göra tuffa besparingar i jobbiga tider. Ungdomar är som sagt förbannat jobbiga. Dessutom lata, uppkäftiga och svårt underpresterande i sina skolsituationer. Äntligen vågar någon sätta dem på plats och visa dem deras rätta värde. Det måste helt enkelt vara den framtidssatsning som säkrar vår svenska konkurrenskraft. De påstår att det är svårt att klara sig på 7900 kronor i månaden. Det räckte gott åt mig 1983 och de har aldrig brutit torv på en norrländsk myr i 30 graders värme.

Tack också för att ni äntligen vågar göra ordentliga besparingar på den måttlösa kravmaskin som kallas svensk skola. Slimmad skola och sänkta ungdomslöner – en liberal combo för tillväxt, välfärd och framtid.

Read Full Post »