Vissa drömmar dröjer sig kvar. Jag hade en sådan för några nätter sedan. Trots sin bisarra inramning framstår den i sin enkla logik som obehagligt trovärdig och har tvingat mig att ägna en del tid åt informationssökning på ämnet GMO. Variationer på den framtidsbild som spelas upp i min dröm framstår plötsligt som mer än sannolik.
Vad jag alltså såg i min dröm var min yngste son Alve, snart ett år. I drömmen hade han blivit gammal och satt med ett av sina barnbarn i knäet. Han berättade om sin egen barndom och hur man på den tiden kunde plocka bär, frukter och grönsaker direkt från träd, buskar eller trädgårdsland utan att det behövde passera livsmedelsverkets kontrollinstanser. Ungefär följande dialog utspann sig sedan:
”Men hur vågade ni äta mat direkt från naturen?”
”Det var inte farligt på den tiden. Ett krusbär var ett krusbär, en melon var en melon.”
”Varför är det inte så längre?”
”Jag tror att det började med kriget mot Nordkorea. En av stormakterna, kanske USA, började genmodifiera smultron. Man korsade in en gen från, jag tror det var Od- eller Bolmört, den gen som står för själva giftigheten i växten.”
”Är det därför det finns giftiga smultron?”
”Från början, ja. Man spred fröer från dessa smultron med hjälp av drönare över det där arma landet. De slog rot, växte upp, barn åt av dem och dog. Det kallades för biologisk krigsföring.”
”Varför då, varför gjorde man så?”
”Tja, det var krig. Man ville väl vinna genom att slå mot fiendens ömmaste punkt.”
”Vann dom då?”
”Tanken var nog att det här skulle vara hemligt men på något sätt kom det ut vad den här stormakten hade ägnat sig åt. Nordkorea började fröbomba både USA och andra länder.”
”Med smultron?”
”Med alla möjliga växter, vissa giftiga, andra narkotiska. Man började även korsa in gener från djur i växter och gener från växter i djur. Snart ägnade sig alla krigsförande länder åt det här.”
”Och det är därför vi inte längre kan veta om den omärkta maten är giftig eller om den går att äta?”
”Tråkigt nog, allt det här spreds ju helt okontrollerat.”
Ungefär där tar drömmen slut. Den där lättnade över att det bara var en ond dröm infinner sig. I realiteten är det ju helt otänkbart att någon skulle använda kraftfulla teknologiska verktyg till något så galet, eller? Det är i vart fall inget som existerar i Anna-Maria Corazza Bildts föreställningsvärld. Hon vill övertyga oss om att GMO inte på något sätt skiljer sig från traditionell växtförädling (man skulle vilja se henne korsa in gener från råtta i blomkål med traditionella metoder). Är grödorna bevisligen säkra för människor och natur bör det vara upp till lantbrukarna och konsumenterna att avgöra om de vill odla och konsumera GMO-grödor. Det ska inte toppstyras av staten, avslutar Corazza Bildt i en text som ångar av aningslöshet. Med sådana politiker stärks ytterligare känslan av realism i min dröm. Hon förtiger i sin inlaga bland annat följande uppenbara realiteter:
– Jodå, scenariot i min dröm, med biologisk krigsföring är tydligen redan en realitet.
– Vi har bara sett början på de patentstrider som kommer att utkämpas då arter, livsformer och biologiskt material blir privat egendom med skyddad upphovsrätt.
– Existerande GMO kräver i första hand inte mindre bekämpningsmedel (som Corazza Bildt hävdar) utan är resistent mot bekämpningsmedel så att detta kan användas obegränsat. Det mest kända är, av Monsanto marknadsförda, Round-up.
– Ett antal stora multinationella företag har snabbt etablerat sig som globala aktörer på GMO-marknaden. De säljer ”sterilt” utsäde som gör brukare, framför allt i tredje världen, helt beroende av deras produkter.
– GMO leder till monokultur. Det hotar den biologiska mångfalden och gör jordbruket ytterst sårbart.
– De produktivitetsvinster GMO ger är inte oomtvistade.
– Global mat- och jorbruksproduktion så som den ser ut i dag är groteskt dysfunktionell. Enorma mängder med grödor och mat slängs, både av efterfråge- och prisregleringsskäl. Enorma arealer används som bete för köttdjur eller för energiframställning. Med en sund omställning av jordbruket skulle stora produktionsvinster kunna göras helt utan GMO.
Den lobby som lindar politiker som Anna-Maria Corazza Bildt runt sitt finger är stark. Dock finns det förnuftiga röster i debatten. Jag hoppas de inte tystnar.
Här är en bra introducerande text för dig som vill veta mer om GMO.
samtider 