I början på 90-talet undersökte jag fenomenet informationsstress. Resultatet publicerades 1992 i ett arbetsnotat från Linköpings universitet. Därefter följde tystnad och åter tystnad. Jag utgick från att mina texter hamnat i samma marianergrav som de flesta andra vetenskapliga publikationer, tills dryga decenniet senare, då de en bit in på 2000-talet började dyka upp i en och annan referenslista. Kanske var jag trots allt bara väl tidig i problematiserandet av det världsomspännande och internetbaserade informationsutbyte som skulle börja ta konkret form bara några år efter mina publiceringar. Jag ägnar sommaren åt en lättare bearbetning och uppdatering av de ursprungliga texterna, och återger valda delar här på bloggen. Nedan följer en slags prolog, en begreppsdefinition som det så vackert heter.
Information är ett begrepp som är mer mångtydigt än vad den omedelbara associationen ger vid handen. De flesta tänker först på den typ av information som exempelvis en broschyr utgör, det vill säga information som beteckning för själva handlingen att överföra fakta och föreställningar. Detta sätt att tänka speglar även synen på vad ett informationssamhälle är för något.
I grova drag utkristalliserar sig ur forskningen två, från varandra skiljbara definitioner på information. Den ena tillskriver information en kvalitativ, och den andra en kvantitativ innebörd. Även en vanlig ordbok sorterar ordets innebörd på detta vis. Således beskrivs information i ”Våra vanligaste främmande ord” (1977 års upplaga) som, upplysning, underrättelse; betydelsekapacitet, dvs ords el. signals förmåga att rymma o. överföra underrättelser.
Information i begreppets kvantitativa tolkning används genomgående i experimentellt inriktade vetenskaper. Information står då i stort sett för något man kan bli varse. Ett typexempel är kognitionspsykologen G.A. Millers beskrivning av begreppet i en känd artikel från 1957. Han använder termerna ”bites” och ”Chunks”, där en bite är den informationsmängd som behövs för ett diskriminativt beslut mellan två alternativ. Mänsklig inlärning sker genom att sådana bites inorganiseras i meningsfulla chunks, som i sin tur bildar begreppshierarkier.
Den kvalitativa definitionen av information dominerar i humanistisk och samhällsvetenskaplig litteratur. Den betonar begreppets ”värde-” eller ”betydelseaspekt” och ägnar därför mycket möda åt att relatera ordet till närliggande begrepp som data, fakta, kunskap, med flera. Emin Tengström har uttryckt det som att data i symbolisk form representerar fakta och föreställningar som exempelvis bokstäver, siffror eller numeriska enheter. Data kan alltså sägas vara potentiell information och information blir i sammanhanget tolkade data. I vardagsspråket får information en bedräglig dubbelbetydelse genom att, dels beteckna något som minskar mottagarens osäkerhet, dels beteckna något som ökar mottagarens kunskap. I den förra betydelsen är information närmast synonymt med vägledande upplysning. I den senare betydelsen betecknar ordet den information som tillägnas genom högre mentala processer och omvandlas till kunskap.
Kunskap är i sin tur inget enhetligt begrepp. Man talar om olika slags kunskap, och flera ansatser har gjorts för att typologisera dessa. Ovan nämnde Emin Tengström har föreslagit en typologi byggd på fyra kategorier, nämligen:
- Vardagskunskap.
- Yrkeskunskap.
- Vetenskaplig kunskap.
- Konstnärlig kunskap.
En alternativ kategori som möjligen är mindre kulturbunden kan man finna hos forskaren Bo Göranzon. Han väljer istället att tala om:
- Påståendekunskap.
- Färdighetskunskap.
- Förtrogenhetskunskap.
De olika kunskapsbegreppen kan i en förädlad och sammansmält form sägas resultera i visdom och kunnande, de begrepp som ofta får kröna den kvalitativa begreppshierarkin. Enligt Goerge-Henrik von Wright är det kunskapen som gör visdomen praktiskt brukbar, samt kunnandet teoretiskt begripligt.
Den informationsteori som grundlades på 40-talet av ingenjören och matematikern Shannon, arbetar med signal och brus som gundläggande begrepp. I sammanhanget är signalen bärare av information, medan bruset saknar betydelse. Denna informationsteori bygger på idén att en signal blir information genom att vara annorlunda beskaffad än de element den omges av, dvs bruset. Information framträder därmed i förhållande till något, ett ospecifikt brus eller en kognitiv modell. Sedd på detta vis får information en innebörd som kan gagna både en kvantitativ och en kvalitativ definition.
Som den norske filosofen Gudmund Herners har påpekat, är det inte av så stort intresse att det är 32 grader ute om man inte samtidigt vet enligt vilken skala temperaturen har mätts, samt vad dessa grader betyder. I detta, samt i de flesta fallen, är mottagarens förhandskunskaper helt avgörande för om t.ex en temperaturangivelse kommer att uppfattas som information, eller förbli brus. Vad som i ett enskilt fall ska betecknas som brus respektive information är alltså en kvalitativ och ofta subjektiv bedömning. Däremot verkar brus, likväl som information, aktivitetshöjande på mottagaren.
I ett försök att göra ett mångtydigt begrepp något entydigare, har jag sammanfört de olika begreppen och tolkningarna i en modell som relaterar information till sitt begreppsmässiga sammanhang. En sådan skulle kunna se ut som i Figuren. Det väsentliga i modellen är att data, fakta, information och kunskap har helt olika betydelsedomäner.
I sammanhanget kan även fenomenet informationsstress bli begripligt i termer av signal och brus. När vi människor via våra sinne tar in och bearbetar information, försöker vi ur strömmen av irrelevant information (brus), skilja ut relevant information (signal). Detta är en process som tar uppmärksamhetsresurser i anspråk. När dessa inte räcker till uppstår informationsstress.
Våra uppmärksamhetsresurser är alltså begränsade. Det finns ett obönhörligt tak för den mängd information vi orkar ta emot per given tidsenhet, t.ex en gräns för hur fort vi kan läsa. Eftersom även informationsbruset gör anspråk på dessa resurser, kan vi också uppleva stress av ”för lite information, när signalerna i bruset är för få.
Vilken informationsmängd som faktiskt föreligger är ofta av underordnad betydelse för om vi ska bli stressade. Ibland är istället individens tolkningar och föreställningar helt avgörande. Exempelvis kan själva föreställningen om att information i sig är något viktigt, för många människor ta så mycket uppmärksamhetsresurser i anspråk att den blir en kronisk stresskälla.
Figur: Begreppens betydelsedomäner. Tja, vad i herrans namn betyder t.ex det populära begreppet faktakunskap?
samtider 