När tjälen äntligen går ur jorden är det dags för skörd av de jordärtskockor som man helt enkelt lämnat att övervintra. Jordärtskockan helianthus tuberosus är ju en frisk rotfrukt som alltid ger stor skörd och sällan angrips av några sjukdomar. Eftersom dess lagringstid är något begränsad är det alltså en fördel att helt enkelt ha den i jorden året om.
Jordärtskockans smak påminner mycket om dess släkting kronärtskocka men den är egentligen närmare släkt med solrosen. Skörden av rötter blir som sagt stor, men rötterna är mycket oregelbundna och skalandet blir därför lite tidsödande. Den speciella smaken gör dock att det är värt besväret. Näringsinnehållet kan diskuteras. Den innehåller kolhydraten inulin istället för stärkelse och bör anses som en fiberrik grönsak som helt enkelt är bra för magen. Eftersom den kräver näringsrik jord bör rötterna grävas upp en gång om året. Det är också en bra idé att byta växtplats varje säsong.
Det finns ynkryggar som räds jordärtskockan. De brukar ha två invändningar. Den första handlar om att jordärtskockan kan bli ett ogräs. Denna invändning är dock överdriven. Jordärtskockan kan visserligen gro från små knölfragment som blivit kvar i jorden, men den skjuter inga rottrådar och går inte djupt i jorden så när de oönskade skotten visar sig är det bara att dra rakt upp. Den andra invändningen handlar om att dess inverkan på matsmältningen har en del gemensamt med t.ex ärtsoppa.
Jordärtskockan är en prydnad i trädgårdslandet. Den passar bäst som fondväxt eftersom de flesta sorterna blir mycket höga, över två meter. Några sorter blommar i vårt klimat. På bilden ses Bianca som blommar rudbeckialiknande i klart gult. I blåsiga lägen måste växten stöttas för att inte lägga sig. En lägre sort, som Dwarf Sunray, kan vara ett alternativ men knölarna är inte så lätta att få tag i.
I maten brukar jordärtskockan bli en krämig soppa eller en gratäng tillsammans med potatis. Om soppan ska bli god kokas skockorna först med lite salt och eventuellt en gul lök. Den mixas sedan ihop med lite grädde och eventuell chili eller liknande som smaksättning. Gastronomen Gert Klötzke har ett recept på rårakor av jordärtskocka som inte är helt tokigt. Det lyder som följer:
Ingredienser
1 st liten lök, 700 g jordärtskockor, 2 st stora ägg, 1 dl mjöl, 1 msklönnsirap, 1.5 tsksalt, 1 nypacayenne,0.5 dl vegetabilisk olja, 1 msk smör
Gör så här
1. Skala och hacka löken och riv jordärtskockorna grovt, lägg i en skål. Vispa upp äggen och blanda ner dem i skålen. Rör ned mjölet och tillsätt lönnsirap. Krydda med salt och cayenne.
2. Hetta upp olja och smör i en stekpanna. Forma och stek rårakorna på låg- eller medelvärme gyllenbruna cirka 5 minuter på varje sida. Lägg upp dem på ett fat med en kökshandduk så att de får rinna av. Servera varma.
På senare tid har jag hört talas om en nära släkting till jordärtskockan Helianthus Strumosus. Den smakar och beter sig identiskt, men fördelen anses vara att den ger raka Dalialiknande rötter som är enklare att hantera.
samtider 