Jag skall nu beskriva de i figuren (se ovan) ingående ordningarna lite mer ingående. Ordningarna utgör alltså de universella konstituenterna i varje tänkbar organisation. Ur den fingerade organisationen Märtaskolans perspektiv såg jag ungefär följande:
– En materiell ordning: Organisationen blir fysiskt påtaglig genom hus, maskiner och ting som ordnas enligt särskilda mönster. Organisationens materiella framträdelseform kan relateras till sådant som dess mål och funktion och därmed säga något om den rådande kulturen e.d. Inslagen av symbolisk materia i Märtaskolans verksamhet var påfallande.
– En ekonomisk ordning: En organisation är alltid i någon mening en ekonomisk ordning. Lantbrukets ordning är lätt att acceptera. Frön sås, växer upp, skördas, säljs. Den är tydlig. Konglomeratet av konsultextraknäckande landstingsdirektörer blir i denna mening mer diffus. Märtaskolans ekonomiska ordning blev över tid, genom verksamhetens höga integrationsgrad med överlappande organisationer, tämligen diffus.
– Tjänste-/funktionsordning: I en organisation med formaliserad tjänste-/funktionsordning kan man förvänta sig att individer fyller de funktioner som ordningarna föreskriver. Dessa har också hög varaktighet över tid. I en informell ordning saknas fungerande ”tjänste-/funktionsordning”. Tendenser åt det hållet kan avläsas i hög frekvens av tjänsteskapande och personalomsättning samt av hur individers rör sig mellan samt ut och in i organisationen. En uttolkning av denna ordning ger mycket information om Märtaskolan som en i huvudsak informell arbetsplats.
– Kommunikativ ordning: En enkel analys av den kommunikativa ordningen granskar organisationens nätverk av budskap med avsändare och mottagare. Signal innebär fullständig korrelation mellan vad som sänts och vad som tagits emot. Brus innebär avsändare utan mottagare eller vice versa. Brus betecknar också kommunikation som saknar betydelse. Detta är emellertid betydligt svårare att kartlägga. Märtaskolan visade sig bjuda på underliga kommunikationsvägar där centimetertjocka pm kan skrivas utan att någonsin öppnas och där tvärsäker information kan uppstå utan avsändare, ett kommunikativt nätverk med drag av ”vårfågelsång i skogsbacke”.
– Organisk ordning: Ger helt enkelt mått på vilka resurser som går in och ut ur organisationen betraktat som system. Är systemet energislukande och resursförbrukande eller kan det betraktas som självförsörjande eller ekologiskt? Detta är en helt försummad aspekt i existerande organisationsteori. Den utgör dock en basal förutsättning för alla organisatoriska system. Märtaskolan konsumerar material för att producera kunskap. Den tillhör det reproduktiva systemet och måste därför fogas till ett större sammanhang för att dess roll som organisk ordning skall kunna utrönas.
– Nätverksordning: Visar på i vilken grad organisationen utgör ett avgränsat system gentemot omvärlden eller om den är ett delsystem integrerat med andra omgivande system/delsystem. Märtaskolan kan enkelt identifieras som ett integrerat delsystem.
Den ovanstående indelningen kan säkert diskuteras, men framför allt går det att skapa ett antal ”underordningar” under varje huvudordning.
To be continued…
”Organisationskultur” definieras begreppet som …ett integrerat system av inbördes förbundna psykologiska grupper som skapats för att nå ett givet mål (Bang, 2000 s. 18). Här förekommer begreppet ”system” som referensord för definitionen. Definitionen som helhet beskriver dock en speciell typ av ”ordning”. Begreppet ”Ordning” betecknar alla tänkbara former av ”System”. Emellertid gäller inte det omvända. Kännetecknande för ett system är att det är ”i förväg uttänkt” samt applicerbart. Därmed utesluts spontant uppkomna organisationsformer ur definitionen.
samtider 