Lite oflyt igen för Jan Björklund när Sture Bergvall går och blir frikänd från två mord och hans pampiga presskonferens gällande lärarkarriärer hamnar i mediaskugga. Släppet har planerats minutiöst för att nå maximal timing i förhållande till å ena sidan budgetens brist på övrig skolsubstans, å andra sidan lärarnas snart strandade avtalsförhandlingar. Pukor och trumpeter, ridå upp, en Björklund som tillkännager att regeringen nu satsar nästan hela sin kaffekassa på karriärtjänster för lärare, så kommer denna Sture Bergvall…förargligt.
Det är en händelse som ser ut som en tanke att Björklunds lärarsatsning, när och om den blir fullt utbyggd, är nästan exakt lika stor som den extra pott om 1,4% som SKL:s förhandlare har erbjudit landets lärare utöver de 2,6%. En viktig skillnad är dock att Björklunds 1,4%, som ska fördelas på ett fåtal lärare enligt svåruppnåeliga kriterier, får lärarfacken att hoppa jämfota av glädje, SKL:s 1,4% som ska fördelas efter förtjänst får dem att morra och skramla med strejkvapnet.
Enligt pressmeddelandet bör en lärare med doktorsgrad (cirka 10 års heltidsstudier) kunna få 170000 mer per år, eller 10000 kronor i månaden. En förstelärare anses värd 85000, alltså 5000 per månad i påslag. För detta anslår regeringen 2,3 miljarder på fyra år, vilket enligt Björklund ska täcka kostnaden för 10000 lärarkarriärer enligt ovan. Jag tar fram min miniräknare från Biltema och tillämpar de fyra räknesätten. Hur jag än räknar hamnar mitt genomsnittliga påslag utifrån dessa premisser på 57500 kronor. Det är mindre än 3000 kronor brutto per månad och lärare. Även om reformen blir helt utbyggd till 2016 och då enligt budget kostar 800 miljoner blir detta 80000 per karriärhuvud och fortfarande mindre än 5000 per månad, alltså en knapp förstelärare. Vad är det jag inte förstår?
En gång var jag med en skolklass på studiebesök hos en känd schlagerkung i Skara. När han skulle möta upp, hälsade han mina elever med en rejäl brakare och fick applåder. Varför jag nu kommer att tänka på den historien.












