Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘termodynamik’

bangla flyg

För drygt fyra år sedan skrev jag i en text om bergsbestigning: Många som bestiger Mount Everest misslyckas och återvänder aldrig. Mer än 150 kroppar har aldrig återfunnits. Man kan undra vad det är som driver människor att frivilligt utsätta sig för så stora risker. Svaret handlar nog om livets korthet och dödens närhet. Ett ordinärt människoliv varar i knappt 30.000 dagar. Det är vår utmätta tid och i dödens närhet är livskänslan som starkast. Att återvända till baslägret efter en lyckad toppbestigning för säkert med sig en stark känsla av att livet inte har varit förgäves.

Modern civilisation försöker få oss att glömma döden, försöker intala oss att våra liv varar för evigt. Det lyckas nästan, men aldrig riktigt. Döden står kvar som ett faktum, dess skugga växer sig längre ju mer den förtigs.

Liknande tankegångar återkommer till mig när jag nu läser om att Indien hårdsatsar på flyget som transportmedel. Jag missunnar inte indier att flyga. Jag missunnar heller inte kineser att flyga. Jag förstår bara inte vad som driver dem upp i luften. Lika lite som jag förstår vad som driver oss själva upp i luften. Det måste vara en stark undermedveten dödslängtan. Flygandet kan liknas vid ett suicidalt risktagande på kort sikt, ett kollektivt självmord på lite längre sikt.

flygplats banglaVi vet att det blir allt farligare att flyga. Den utvecklingen kommer att fortsätta. Hur säkra våra flygplatser än blir så förvandlas flygplanen till väldiga likkistor när de träffas av terroristernas missiler. Civila flyg utgör redan populära måltavlor för effektsökande milisgrupper och kriminella stater. Beslutet om den egna charterresan får framöver allt mer karaktären av att delta i rysk roulett.

När indiers och kinesers flygande når en nivå motsvarande vår egen kommer den globala miljökatastrofen att vara ett faktum. Förmodligen har då golfströmmen stannat och lagt Skandinavien under ett kilometertjockt istäcke. Någon tänker kanske att det då blir lättare att landa flygplanen vilket är fel eftersom ytskiktet på detta istäcke förmodligen kommer att vara ojämnt och uppbrutet. Resten av Europa kommer för övrigt att ligga mer eller mindre under vatten.

Nu säger antagligen Hans Rosling att han har rätt och jag har fel. Vi kan inte missunna indierna att flyga och det är heller inget problem att de gör det. De stora företagen är nämligen smarta. De skapar små intelligenta flygplan som transporterar omkring oss alla nästan utan någon energiåtgång. Alla kan få allt och saker blir bara bättre.

Jag önskar jag kunde dela Roslings optimism men jag tror inte att ens våra företag är så smarta att de kan upphäva naturlagarna. Termodynamikens tredje huvudsats har aldrig motbevisats. Sorgligt ja, men så är det. Den nuvarande utvecklingen i Indien är för övrigt inte smartare än att den handlar om små rykande cessnaplan i kontinental taxitrafik.

train istanbulVästvärlden, som vi själva tillhör, är definitivt inget föredöme i något enda avseende. Vi tycks med öppna ögon vandra mot avgrunden. Jag tänker på EU-projektet, en moralisk härdsmälta i långa stycken men i synnerhet när det gäller klimatpolitiken. EU:s utvidgning tog ordentlig fart redan för 25 år sedan. Under den långa tid som gått sedan dess har man lyckats med konststycken att försämra, snarare än utveckla kontinentens järnvägsnät. Obegripligt.

Föreställ dig att kunna åka sträckan Malmö-Berlin på tre timmar för trehundra kronor. En fantastisk möjlighet och det borde enkelt kunna lösas eftersom de villkoren gäller för Malmö-Norrköping. Priset Malmö-Berlin har visserligen sjunkit de senaste åren men kostar fortfarande över 900 kronor och tar nästan åtta timmar med den snabbaste anslutningen. Tragiskt, fantasilöst och inkompetent.

Tänk dig att kunna ta en sovvagn från Malmö för mindre än en tusenlapp och vakna i Rom dagen efter. Tanken svindlar men blir fullt möjlig med en standard motsvarande våra x2000. Idag går det dock knappt att boka tågresan Malmö-Rom och den kostar tillräckligt många tusen för att göra alternativet ointressant.

tegelugnarna_0071Sträckan Malmö-Berlin liksom Malmö-Rom och alla andra europeiska destinationer finns dock ”instant” tillgängliga med flyg, ofta för bara några hundralappar. Det är en vansinnig felprioritering som snart kommer att ge oss ödesdigra konsekvenser.

Europa är en liten kontinent som enkelt kan sammanbindas med ett modernt och prismässigt konkurrenskraftigt järnvägsnät. Om EU hade lagt krutet där redan för 25 år sedan hade det påverkat de europeiska folkens självbild som ingående i ett större europeiskt sammanhang. Kanske hade rent av en del av de motsättningar som idag präglar unionen delvis överbryggats. Tågresor innebär möten mellan kulturer och människor på ett helt annat sätt än vad flygresor någonsin gör. Flyget kan heller aldrig konkurrera med tåg i fråga om komfort, flexibilitet, tillgänglighet samt inte minst miljöpåverkan. I min värld är detta inte utopiska tankar. Det är det envisa subventionerandet av den globala flygtrafiken som är obegriplig och en aning skrämmande.

tåg bangla

Read Full Post »

ledare humla

Termodynamikens begrepp exergi har nära samband dels med sin motsats entropi, dels med begreppet information så som det förekommer inom informationsteori. Exergi är ett användbart mått på ordning och struktur och därmed på resurser av varierande slag. Termodynamikens begreppsapparat kan därför vara tillämpbar om vi vill säga något om hur informationens kvalitet bäst tas till vara, samt därmed, hur vi kan undvika informationssamhällets mest uppenbara fallgropar.   

Begreppet exergi har definierats som Exergi (=den nyttiga energin) hos ett system i en viss omgivning är den mängd av extra prima energi som maximalt kan utvinnas ur systemet i denna omgivning. Exergin, uttryckt i procent, är alltså ett kvalitetsindex på energi. Exergibegreppets innebörd för lätt tankarna till informationsteori:

          Ett system som är i fullständig jämvikt med sin omgivning har inte någon exergi. Det driver aldrig några processer. Ett system har mer exergi ju mera det avviker från sin omgivning. Ett isblock har hög exergi på sommaren, men inte på vintern. Exergin är alltså ett mått på kontrasten gentemot omgivningen. Kontrast kan man använda sig av för att lagra och förmedla information (svart på vitt). Det är därför naturligt att exergibegreppet hänger nära samman med begreppet information. Entropin, värmedöden, är den process varigenom kontrasten gentemot omgivningen går förlorad.

För mycket och för standardiserad information kan alltså leda till att dess innehållsliga värde sjunker, att exergin går förlorad. Sociologen Orrin E. Klapp  har konkretiserat vad entropibegreppet kan betyda för kommunicerad information. Dessa egenskaper sammanfattas i figuren här, klapp figur.

klappan

kullen– Informationens entropi förvandlar signal till brus. Orrin E. Klapp har sammanfattat en mängd mönster enligt vilka detta kan ske:

         – Då ett budskap är för högljudande eller gapigt kan själva gapigheten tränga ut det eventuella innehållet. Minnet blir som en soptunna av oombedda budskap.

 –     –  Svårbegriplighet, som vid ett fackspråks jargonger, gör budskapen babbliga och tvetydiga. Om mottagaren av information har bristande förkunskaper eller helt enkelt inte berörs av innehållet kan det uppfattas som osammanhängande och irrelevant.

        – Ett budskaps komplexitet är greppbar om den är intelligibel, annars liknar den mer en hopnystad fiskelina.

 —     –  Tjatter uppstår när för många sändare utnyttjar samma medium så att det blir ockuperat.

        –  Utebliven återkoppling, envägskommunikation eller felaktig återkoppling kan, som i sagan om kejsarens nya kläder, leda till att ett grupptryck etableras för att slippa negativ återkoppling, med ett konformt beteende som resultat.

        –  Det stilistiska bruset återfinner vi t.ex i modets växlingar.

 –      –  Pseudoinformation tillför inte något, eller värre, desinformerar.

      –   När informationstillförseln är större än kanalkapaciteten, kan resultatet bli överhettning. Responser av typen, uteblivet intag, felaktigt intag, bunkring, filtrering, sämre precision i mottagandet, användandet av fler kanaler, flykt, blir alla vanliga.

Informationens värmedöd kan sägas inträda då intrycken banaliseras i massproduktionens spår. En känsla av att det saknas variation i omgivningen gör sig gällande, ”Crowded with people, where voices have multiplied but not ears, such an environment is mass-society at its worse, with all the problems of identity and meaning one could expect”, säger Klapp.

bröllopAtt intryck banaliseras beror enligt Klapp ofta på att det mekaniska får substituera det organiska. Den direkta upplevelsen tar omvägen över ett media eller en maskin. När den direkta upplevelsen sätts på undantag blir gränsen otydlig för vad som är verkligt och vad som är symbol. Penningen är en sådan symbol, som genom sitt otydliga förhållande till verkligheten gör oss osäkra på vad dess värde egentligen representerar.

Det finns, som vi sett, likheter mellan energi- och informationsbegreppet. Men det finns också viktiga skillnader. För energi gäller att, man kan aldrig få mer – man kan bara bättre använda det man redan har (Bodil Jönsson). Denna lagbundenhet blir i informationens fall snarare, Man kan få mer – men då måste man använda det man redan har. Materia – energi och information är alltså skilda från varandra till både art och verklighetsnivå, Materia-energi är verklig och för sin existens inte beroende av att varseblivas av levande varelser eller mänskliga medvetanden eller sinnen. Information kan vara symbolisk, imaginär eller verklig och är för sin existens beroende av att varseblivas av levande varelser eller mänskliga medvetanden eller sinnen, menar Anthony Wildens.

Mängden potentiell information på jorden är i princip obegränsad. Vi måste emellertid om vi ska ha glädje av den, använda oss av de principer enligt vilka informationen blir användbar. I likhet med hur materia-energi blir till värme, degraderas information till brus, om dess kvalitativa egenskaper inte beaktas. Till skillnad från materia-energi, existerar den över huvud taget inte förrän den i organiserad form har nått våra medvetandens smala tillfartsvägar. Vi kommer, så länge information handlar om megabyte och överföringskapacitet, att förbli kvar i elektroniksamhället. Något som skulle kunna kallas informations- eller kunskapssamhälle förutsätter att frågor om mening, värde, estetik och originalitet har ersatt samtidens hårdvarumentalitet.

Read Full Post »