De första djuren alstrades i fuktigheten och var omslutna med en taggig bark. När de blev äldre, vandrade de över till det torrare landet, och sedan deras bark väl splittrats och avkastats, överlevde de en kortare tid i sin nya existensform.
Människan alstrades till en början av levande varelser av en annan art, detta därför att medan de andra snabbt kan börja söka sin föda själva, kräver människorna och allenast de en lång tid av vårdnad. Om människan varit sådan i begynnelsen, skulle hon aldrig ha kunnat fortleva…
Sålunda bildades människorna inne i dessa ”fisklika varelser” och förblev inom dem liksom foster, intill dess de nått sin mognad. Sedan brast och öppnades äntligen dessa varelser, och ut ur dem trädde män och kvinnor som redan var i stånd att ta hand om sig själva.
Diodoros 50 f.Kr













