Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Kommunens turistbolag

Kort sketch i tiden.

Roller: En ordförande

Tre ledamöter, A, B och C.

Scenen: Konferensmiljö

Speltid: 2-3 min.

Ordf: -Härmed förklarar jag planeringsmötet för vårt kommunala turistbolag öppnat. Efter några år av vikande intäkter i näringen är det dags att föra upp den avgörande frågan på dagordningen, nämligen hur skall  vi  locka  turister  ?…Jag lämnar ordet fritt.

En kort tystnad och en hand sticks
tveksamt upp i luften.

A: – Skulle vi inte kunna satsa på en stor drive…?

Ordf: – Bra, utveckla.

A: – Tja, en kampanj.

B: – Du menar som en festival?

A: – Ja, en brett upplagd satsning.

Tempot ökar, snabba
replikväxlingar.

C: – Massor av resurser!

A: – Vi skaffar en plattform att stå på!

C: – Rejält, över hela linjen!

A: – Erbjuda gångbara alternativ!

B: – Helt ohämmat!

A: – Ja, en lokal, öh, KVALITETSBOMB!

C: – En RESURSEXPLOSION!

A: – Spänning!

Ordf: – Bra

C: – Äventyr!

Ordf: – Bra.

A: – Romantik!

Ordf: – Ja.

C: – Glädje!

Ordf: – Bra, bra.

A: – Erotik!

Ordf: – Al right.

C: – Vilda nätter!

Ordf: – Oh yeah.

B: – Fiskdamm åt barna!

Ordf: – JAAA, jag menar…nää. Vadå, fiskdamm?

B: – Jodå, oerhört populärt.

C: – Trams. Vi måste vara konkreta nu.

A: – Riktigt! Vi får inte fara ut i fria fantasier. Steget från idé till genomförande är oerhört långt.

C: – Ja, och därför måste vi fokusera de genomförbara koncepten, de konkreta idéerna med tydlig organisationsram och rimlig kostnadsbild. Inget flum.

B: – Men en fiskdamm bör vi väl klara.

A: – Jaha du. Du anser väl att de olympiska spelen kan förläggas till Sösdala du?

B: – Näee.

A: – Nä, utan vi skulle lugnt och sansat kunna förverkliga ett bärande koncept som placerar kommunen i centrum på 2000-talets turistkarta. Då krävs konkretisering.

B: – Ja…ha.

Ordf: – Nä, som sagt, fiskdamm åt barna…icke. Vi talar inte olympiad i Sösdala nu, utan om…en stor drive, typ.

A: – Ett tvärkommunalt samarbete kring en, öh, kulturtribunalsatsning.

C: – Ett gigantiskt folklivsinferno som sätter särarten i högsätet.

A: – Ansöka om medel på där för avsedd förtryckt blankett.

Ordf: – Toppen! Jag tror vi har hittat vinnarformeln och…klockan är nästan elva. Nu tar vi lunch.

Ridå.

Slow slow gardening

Om du idag bestämmer dig för att tillverka egna morotsfröer så kan du skörda dina första rötter i september 2013. Utmaningarna på vägen kommer att vara många och svåra, men det är definitivt värt allt slit och all väntan. Eller vad sägs om att kunna bjuda på morotssallad i fyrfärg med himmelsk smak och ett näringsinnehåll långt över det du finner hos snabbköpets slokande stallfoder. Om du lyckas är du kung (drottning) av grönsakslandet. För morötter blommar först på sitt andra levnadsår.

Det finns tjogvis med morotssorter. De skiljer sig åt i storlek, färg, form, smak, tidighet och näringsinnehåll. Det finns vita, gula, orange, röda och purpurfärgade, Det finns runda, koniska, lååånga och knubbiga. Det finns saftiga och torra, stora och mindre. Det sköna är variationen, men flera av de roligaste sorterna är äldre kultursorter och kan i dessa tider då EU vill ha järnkoll på vad vi har i våra trädgårdar, vara svåra att få tag på. En marmorvit skönhet som ”Kuttiger Ruebli” är numera svår att hitta. Morotsfrö är dessutom färskvara. Redan efter ett par år avtar grobarheten. Att fröodla morotsfrö är alltså utöver själva nöjet en kulturgärning och en insats för ekologisk mångfald.

Steg 1: Bestäm dig för vilken slags morot du vill odla. Skaffa frö, standardsort – ej F1 hybrid. En sort per säsong är det mest förnuftiga. Fyra sorter är egentligen helt galet komplicerat, men kul som ett fyrfärgsupplägg. Man kan då skaffa frö enligt exempelvis följande:

Vita rötter  – Belgian White

Gula rötter – Yellow Stone

Orange rötter – London Torg eller Early Nantes

Röda Rötter – Atomic Red eller Samuraj

Bästa fröfirman är Runåbergs fröer, men på Impecta finns också skojiga sorter. De verkliga ”klippen” gör man senare genom att ingå i fröbytarnätverk och andra samhällsomstörtande verksamheter.

Steg 2: Så fröna på friland, helst så fort jorden är hanterbar men senast en bit in i maj. Jorden ska vara djup och lucker men får inte innehålla för mycket kväve. Så minst en meter så att du får några rötter att välja på. De gror långsamt och vill inte konkurrera med ogräs. Vattna (givetvis).

Steg 3: Gallra. Ta bort rötter som växer för tätt så att det är några centimeter mellan plantorna. Detta bör göras när blasten hunnit bli några centimeter hög.

Steg 4: Plötsligt är det höst och du kan skörda många tjusiga rötter. Nu börjar det knepiga. Välj ut 6-12 av de snyggaste rötterna och var rädd om dessa. Kapa blasten en bit ovanför nacken. Det är dessa som ska ge dig fröer.

Steg 5: Fyll en hink eller låda med fuktig sand. Tryck ner rötterna i denna och placera på ett mörkt och svalt ställe. Det kan vara en källare eller ett bankfack. Det viktiga är att temperaturen håller runt fem plusgrader vintern igenom. Titta till dem ibland så att det inte blir för kruttorrt eller att de angrips av mögel.

Steg 6: Nu är det redan vår, om vi har tur släpper tjälen i mars. Nu ska rötterna lyftas ur hinken och placeras ut på friland. Här inträder en besvärande omständighet, nämligen morotens lössläppta sexualvanor. För att sorterna inte ska korsa sig och din ”London Torg” inte ska förvandlas till ”Säffle bakgata” krävs ett avstånd på minst 800 meter mellan olika sorter. Om man har endast en sort räcker det med att kolla så grannarna inte fröodlar morot (risken är liten) och att vildmoroten inte finns för nära in på knutarna. Vildmorot blommar ungefär som hundkex, bladen luktar och ser ut som morot. När jag har fler sorter på gång brukar jag lösa detta genom att låna små jordplättar hos olika bekanta som bor på lagom avstånd från varandra. När du väl planterat ut rötterna kan de sköta sig själva hela sommaren.

Steg 7: Nu är det höst, dina morötter har blommat (tänk hundkex) och börjat sätta frö. När blomningen är över och fröna börjar växa kan man knyta en bit fiberduk över blomflockarna. Fröna samlas då upp och man slipper nesan att de faller till backen eller blåser bort efter ett och ett halvt års arbete.

Steg 8: Ta hand om fröna och rensa dem från fnas. Tillverka egna fröpåsar med årtal, sort och något tjusigt motiv. Låt dem ligga torrt.

Steg 9: Se steg 2 (men alltså de egna fröerna nu).

Steg 10: September 2013. Skööörd! Och man är sin egen hjälte. Om man vill kan man åter välja ut de tjusigaste rötterna och fröodla på dessa. Man kommer att upptäcka att de för varje generation blir godare, bättre och ännu mycket mera nyttigare. Lycka till. . .

Fast slow gardening

Fröet är inte så stort, växten desto större. När plantan börjat gro och stjälken ränner iväg kan man nästan stå och se på hur den växer. Få växter är så fascinerande att odla som pumpor.

Alla som förfogar över en kvadratmeter jord kan odla en pumpa. Inomhus är en dålig idé, men balkongen räcker gott. En svart sopsäck med jord kan vara en idealisk växtplats. Så ett frö idag så har du underhållning ända fram till hösten.

Gör så här: Fyll en kruka med vanlig plantjord. Gör det typ nu, i början på maj. Krukan bör vara minst 7×7 cm, helst större. Tryck ner ett par, tre frön någon cm ner i jorden. Ställ i ett soligt fönster, håll fuktigt. Fröna gror efter någon vecka. Kolla efter 2-3 veckor vilket frö som ger ståtligaste plantan. Låt den vara kvar och klipp av de andra. Plantera ut i början på juni (när frostrisken är över). Djup och välgödslad jord ska det vara. Plantan vill ha mycket vatten, värme och näring. Jag brukar ha den på en upphöjd jordbädd med stallgödsel i botten. Under sommaren täcker jag jorden runt den med näringsrikt gräsklipp. Jag brukar täcka med fiberduk för att ge extra värme och få större frukter. Men det är överkurs.

Rankande pumpaplantor kan bli uppåt 10 meter långa och frukterna kan väga långt över 10 kg, så det gäller att ha koll. Jag brukar styra rankorna så att de klär in mina odlingar. De kan spaljeras, ledas upp i träd eller klä ett balkongräcke. Endast fantasin sätter gränser.

Pumpan är ett stort släkte, närmast ingift med squash och svåger till gurka, kalebass och melon. Alla sorters pumpor är inte stora, alla har heller inte ett rankande växtsätt. Det gäller att välja rätt i en djungel av sorter. Några förslag på sorter med stora frukter och långa rankor,

Om du vill ha stora (rekord= ½ ton) frukter: Dill´s Atlantic Giant

Om du vill ha vackra blad och frukter: Fikonbladspumpa

Om du vill ha stora prydnadsfrukter: Turk´s Turban

Om du vill ha halloweenpumpor: Connecticut Field

Om du vill ha goda skalfria pumpafröer: Olga

Om du vill ha god mat: Spaghettipumpa (pastaliknande fruktkött)

Den i särklass bästa fröleverantören är Runåbergs Fröer.

Pumpor är tvåkönade. När de stora gula blommorna slår ut är det lätt att se att skillnad på han- och honblomma. Vid basen på honblomman sitter fruktämnet. På ståndaren i hanblomman finns gott om frömjöl. Insekter fraktar frömjölet från hanblommans ståndare till honblommans pistill. För att detta ska fungera kan inte plantan stå i ett slutet växthus eller vara täckt med fiberduk.

Lek gud: Jag brukar korsa olika sorters pumpor på ett kreativt sätt och har på så vis skapat helt nya sorter. Man ser tydligt kvällen innan vilka honblommor som tänker slå ut morgonen därpå. De är då klargula men ännu stängda. Jag försluter då blomman med plastpåse eller tejp, sen går jag ut morgonen därpå, avlägsnar förslutningen och stryker frömjöl från en hanblomma av en annan sort. Resultatet blir en korsning mellan sorterna. Om jag vill uppleva resultatet måste jag låta frukten mogna så länge som möjligt. Plantan tål som sagt inte frost, så skörden brukar ske i börja av oktober (södra Sverige). När jag då delar frukten finns något hundratals fröer som kan tvättas, torkas och sås året därpå. Om du vill leka gud ska du inte välja sorter märkta ”F1-hybrid”. De är oftast högavkastande men sterila.

Äta pumpa? Jo det går bra. Det finns utmärkta recept på soppa, gratänger och ostkaka(!). Jag har redan nämnt spaghettipumpan, vars fruktkött strimlar sig som pasta när den ugnsbakas och blir fantastiskt god ihop med t.ex ostsås och köttbullar.

Lycka till med odlingen!

Feel Good

Huset mittemot är fiktiva krönikor i ljudlig collageform. Vardaglighetens spännande liv i detaljerat urval bland grannar och annat löst folk. Välkommen in i Huset mittemot för personlig och insynsfull radiounderhållning.

Om ni inte redan lyssnat, här är länken till SR där avsnitten fortfarande (2012-03-05) finns för nedladdning:

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4089

”En målorienterad strategi för att organisera och leda skolan, en struktur för verksamhetsutveckling samt en processorienterad pedagogisk form för att strukturera undervisningen kring eleverna som individer och i grupp. Undervisningen struktureras kring tre processer; självkunskapsprocess, tillämpningsprocess och kunskapsprocess, vilka tillsammans utgör grunden för kompetensutveckling och lärande. Demokrati, elevinflytande, delaktighet, mångfald, motivation, socialt ansvar, socialt samspel, kreativitet, företagsamhet, värderingsarbete, arbetsmiljö, jämställdhet, marginalisering och utanförskap är områden och frågor som naturligt integreras i den pedagogiska formen.” och bla bla bla…

Vad handlar ovanstående om? Är det någon ”karriärkåt reformpedagog” som fullständigt har tappat markkontakten eller är det en Zaremba som med inskjutna citat raljerar över det flumm som har ersatt katedern i dagens skola?

Nej, tvärt om.

Citatet beskriver det bärande pedagogiska elementet i den skolreform som under Jan Björklunds ledning nu sjösätts. Det kallas för Entreprenöriellt lärande.

Kan någon förklara för mig hur denna processorienterade pedagogiska form, efter alla ordning och reda, kunskaps och katederdiskussioner nu plötsligt kan utgöra högsta pedagogiskt mode för samma konservativa skoldebattörer som ägnat timmar och spaltkilometer i våra media åt att spy galla över PBL och andra reformpedagogiska metoder? Vari ligger de avgrundsskillnader som gör PBL till metoden från helvetet, entreprenöriellt lärande till en avgörande framgångsfaktor? Jag förstår det helt enkelt inte.

Har insikter förmedlade av progressiv pedagogik plötsligt sjunkit in i medvetandet på kretsen runt Björklund?

Eller, det kan väl inte vara så illa att metodens hela förtroendekapital ligger i de associationer till näringsliv och fri företagsamhet som termen entreprenöriellt lärande kan ge? Det vore förfärligt, speciellt med tanke på det osmidiga tungsnubblande som ligger redan i uttalet av själva metoden.

Utgångspunkt

”Någonstans i följden av handlingar och föreställningar kan vi vänta oss finna en klass som behandlas som om den var en av sina medlemmar; eller att en medlem behandlas som om den var identisk med klassen; eller att ett unikt drag behandlas som ett allmänt eller tvärtom” (Gregory Bateson)